Flickböcker – finns de? Det diskuterade vi, ett antal kvinnor i olika åldrar vid en bokfrukost i Wendela Hebbes Hus på kvinnodagen den 8 mars. Flickboksfrukost hade vi aviserat i vårt kalendarium. Bibliotekarien Emelie Lindström från Södertälje stadsbibliotek som gav oss en väldokumenterad genomgång av kvinnors läsning genom århundraden, ja rentav årtusenden, är inte så förtjust i begreppet flickbok. Själv föddes hon sent på 80-talet, långt efter flickbokens gyllene era på 1900-talets första hälft och en bit in mot 60-talet. Hon talar hellre om ungdomsböcker.
Vi äldre ”flickor” kunde dock inte avhålla oss från att frossa i tidiga flickboksupplevelser som inte sällan präglat vår start som läsande individer och gett oss förebilder att leva upp till. Kulla-Gulla, Anne på Grönkulla, Unga kvinnor, Heidi … Dessutom rader med Wahlströms flickböcker, bl a Kittyböckerna, skrivna av ett amerikanskt författarkollektiv från 1930 och som strömmade in i mängd på den svenska bokmarknaden först från 1952. Allra mest älskade tycktes bland de närvarande dock Enid Blytons Femböcker ha varit.
Men flickboken har inte varit ingången till läsandet för alla som var flickor på 50- och 60-tal. Agneta Sommansson från Wendelastyrelsen, själv bibliotekarie och värd för vår bokfrukost, fick sina ögon öppnade för läsandets lust genom en gymnasielärare som läste lyrik högt för sina elever, sittande på katedern med dinglande ben. Karin Boye blev för henne ingången till läsandet.
Flickskolorna avskaffades i mitten på 60-talet och ungefär samtidigt beteckningen flickbok. Som ungdomsböcker betecknades Katarina Taikons Katitzi (1969), Michael Endes Momo –eller kampen om tiden (1973) , Maria Gripes Agnes Cecilia (1981) .
Idag läser unga tjejer (och en och annan kille) gärna böcker som tecknade serier och så förstås Harry Potter och andra böcker i fantasygenren. Enligt Emelie Lindström lär Harry Potterläsarna i USA samtliga nobba Donald Trump i det kommande presidentvalet. (Det borde kunna få honom på fall). Läsarna har nämligen blivit smittade av något som kallas empati och som helt enkelt inte låter sig förenas med Mr Trump.
Sociala medier har också inneburit en revolution för en del ungdomslitteratur, berättade Emelie. Ett exempel är boken Mjölk och honung från 2015 av Rupi Kaur, indiskfödd kanadensisk författare, född 1992. Det började med att hon lade ut sina dikter och bilder på Instagram och där spreds de över världen. När hon sen debuterade med sin roman kom den att sälja 2,5 miljoner ex och hon har nu status som New York Times bestselling author.
Ja, nog har det hänt en del sen jag förälskade mig i likaledes kanadensiska Anne på Grönkulla, född 1908, som blev min favoritflickbok på 50-talet!
Ami Lönnroth
