Gunnar Wetterberg i samtal med Ninne Olsson på Oktoberteaterns scen (Foto: Birger Svanteson)
När började folk tro på spöken?
Vem uppfann pengar? Och varför?
Vem uppfann att man skulle vara dum mot bruna personer?
Frågorna var många och kluriga, de flesta ställda av barn och ungdomar i åldrarna 8 – 16 år, när vi lekte Fråga Lund på Oktoberteatern i Södertälje i förra veckan med den mångkunnige Gunnar Wetterberg som suverän svarare.
Hans kompis från studietiden i Lund, Oktoberteaterns Ninne Olsson, hade lockat hit honom. Vi från Wendelas Vänner hade för vår del lockat dit en publik som var avsevärt äldre än de flesta frågeställarna. De hade fått skicka in sina frågor i förväg. Jo, det fanns också nyfikna ända upp i 80-årsåldern som hört av sig till Gunnar för att få svar på frågor de länge grunnat på. Imponerade blev vi alla av den lundalärde Gunnars gedigna vetande och hans förmåga att servera det på ett begripligt språk.
Publiken blev inte besviken (Foto: Birger Svanteson)
Här fick vi höra om folktrons andar som utvecklades till spöken – lämpligt ämne kort före Halloween. En främlingsrädsla som blev rasism och vidriga övergrepp, bottnande i kolonialism och slaveri var några punkter i det nedslående svaret på frågan om ”de bruna”. Och så fick vi en elegant utläggning om den smarta idén att ersätta byteshandel med mynt som till en början var hur stora och tunga som helst.
Gunnar Wetterberg i samtal med Ninne Olsson och Ami Lönnroth (Foto: Birger Svanteson)
Inget område var den mångvetande Gunnar främmande. Som svar på frågan: “Vem uppfann dasset?” från 10-åriga Felicia tog han oss tillbaka många hundra år till före pestens tid. Genom att analysera jordlagrens djup under olika geologiska tidsåldrar har man kunnat precisera när människan började använda avträden. Kan det kallas avdelning onödig kunskap? Tror inte det – i varje fall inte att döma av publikens intresse för frågan.
Framtidsoptimisten Gunnar Wetterberg (Foto: Birger Svanteson)
Till slut fick Gunnar en framtidsfråga, formulerad av 16-åriga Villemo: ”Hur tror du livet ser ut om 300 år?”
Den fick ett oväntat svar – eller ska man säga gissning. Till skillnad från alla dystopiska förutsägelser i klimatkrisens spår, tror Gunnar Wetterberg på en framtid där många smarta och kloka människor lär sig bemästra hoten mot vår existens. Inte ett löst tyckande utan underbyggt med vetenskapliga prognoser. Och så den hoppfulla avrundningen: ”Jag är optimist!”
Ami Lönnroth
