Här kommer, något försenat, bilder från evenemanget om Gunnar Ekelöf som ägde rum i Wendela Hebbes hus en eftermiddag i slutet av februari. Författaren Jesper Högström pratade om Gunnar Ekelöf utifrån sin nyutkomna och hyllade Ekelöf-biografi ”Minnet och rädslan”. Margareta Lithén läste några valda dikter och Lenny Clarhäll berättade om Gunnar Ekelöfs tid i Hölö, och om kampen för att öppna ett Ekelöf-museum där. Tillställningen leddes som vanligt med säker hand av Janne Lewenhagen.
Det var en förväntansfull publik som hade samlats i Wendela Hebbes Hus i söndags för att ta del av årets första författarsamtal. Ämnet för dagen var Jesper Högströms senaste bok ”Tora Dahl och poeterna på Parkvägen”. I ett samtal med Jan Lewenhagen berättade Jesper Högström om hur han fick idén till att skriva boken och hur denna fascinerande historia visade sig innehålla många fler lager av dramatik än vad som först verkade vara fallet.
Det hela började med att han i samband med researchen inför en bok om Gunnar Ekelöf började kartlägga dennes umgängeskrets. Framför allt Tora Dahl och hennes man litteraturkritikern Knut Jaensson, som utgjorde själva navet i den kretsen. Deras villa på Parkvägen 10 på Lidingö var det litterära 30-talets självklara centrum, där den tidens stora poeter och författare brukade samlas för att festa, samtala och skriva. Artur Lundkvist, Eyvind Johnson, Gunnar Ekelöf, Vilhelm Moberg, Harry Martinson, Ivar Lo-Johansson, Erik Lindegren och många fler. Alla var de gäster i Tora Dahls och Knut Jaenssons litterära vardagsrum.
Tora Dahl, som flera år senare skulle bli folkkär författare med romansviten om fosterbarnet Gunborg, hade vid den här tiden inte slagit igenom som författare. Hennes roll var framför allt att sköta markservicen på tillställningarna där de unga poeterna festade och söp långt in på småtimmarna. Som matmor och värdinna kunde hon se allt ur ett annat perspektiv, vilket hon också skildrade i de dagböcker som hon skrev under den här perioden. Tora Dahl hade också hemliga förhållanden med både Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren, vilket skildras detaljerat i dagböckerna.
Det var när Jesper Högström besökte Kungliga Biblioteket för att ta del av Tora Dahls dagböcker som han bestämde sig för att skifta fokus från Gunnar Ekelöf och skriva en bok med Tora Dahl i huvudrollen istället. De nakna och intima skildringarna av de unga poeternas samvaro, som hade varit hemligstämplade i 50 år, kom att bli det huvudsakliga underlaget för denna bok. Med utgångspunkt i dagböckerna blev det en bok som kom att skildra den tidens litterära maktcentrum från insidan, utan förskönande omskrivningar. Men det blev också en berättelse om kärlekslängtan, ensamhet och villkoren för kvinnligt skapande.
Allt detta pratade alltså Jesper Högström och Jan Lewenhagen om under besöket på Wendela Hebbes Hus. Mot slutet av samtalet kom de också in på att Tora Dahl på äldre dagar flyttade till Södertälje. Det visade sig då att en av åhörarna hade bott granne med henne under de sista åren, och även hunnit med att lära känna henne som en mjuk och vänlig dam. En påminnelse om hur nära i tiden den epok som skildras i boken är, även om den känns fjärran nu.