Kategoriarkiv: Signe Hebbe

Almqvist och Hebbe ur döttrarnas perspektiv

Almqvistsällskapet på besök i Wendela Hebbes hus (Foto: Nils Mårtensson) 

Det blev en intressant kväll med annorlunda infallsvinklar när Almqvistsällskapet gästade Wendelas Vänner i Wendela Hebbes hus. Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, och Jonas Ellerström, redaktör för Almqvistiana, berättade gripande om Signe Hebbe och Mia Almqvist, deras vänskap och tillvaro som barn till skandalomsusade kändisar på 1800-talet.

Signe Hebbe, som nådde framgångar på operascenen mycket tack vare stödet från mamma Wendela Hebbe och extrapappan Lars Johan Hierta. Mia Almqvist å andra sidan, vars pappa Carl Jonas Love Almqvist anklagades för mordförsök genom förgiftning och flydde till USA samma höst som Mia skulle fylla 22 år. Det satte förstås djupa spår som hon aldrig riktigt återhämtade sig från.

Signe Hebbe sjöng och Mia Almqvist tystnade. Men trots dessa olikheter och skilda förutsättningar så behöll de ändå vänskapen genom åren, en kontakt som hade etablerats genom vänskapen mellan Wendela Hebbe och Carl Jonas Love Almqvist.

Ett av de starkaste minnena från kvällen i Wendela Hebbes hus är följande episod som Gunilla Hermansson återgav på ett gripande sätt: När Almqvist hade lämnat Sverige och flytt till USA så förpassades hans porträtt upp på vinden i familjehemmet. Där fick det stå med bilden vänd mot väggen. Men när ingen såg så hände det ibland att Mia Almqvist och hennes bror Ludvig smög sig upp på vinden, vände på tavlan och satte sig ner och grät när de tittade på porträttet av sin far.

Frågan om huruvida Almqvist var skyldig till de famösa mordförsöken eller inte kom också upp på bordet mot slutet av kvällen, och även om vi inte kom fram till någon definitiv lösning på gåtan så kunde vi ändå konstatera att det finns en hel del graverande fakta i målet för Almqvists del.

Sammanfattningsvis blev det en riktigt trevlig och vederkvickande litterär salong tillsammans med Almqvistsällskapet som kulminerade i en gemensam middag i restaurang Hebbevillan.

För den som vill läsa mer i ämnet rekommenderas det senaste numret av Almqvistiana (nr 45, 2021), med Jonas Ellerström som redaktör. Där finns bland annat en längre artikel av Gunilla Hermansson kallad ”Döttrarna och porträtten”.

Nils Mårtensson

Högtidsstund om Jenny Lind

Söndagen 16 februari blev en högtidsstund i Wendela Hebbes Hus. Inga Lewenhaupt, vår hedersordförande, höll föredrag om Jenny Lind – den svenska näktergalen född för 200 år sedan  – med många spännande detaljer om hennes resa från olycklig förtryckt liten flicka till älskad och dyrkad världsstjärna. I hennes spår följde senare Signe Hebbe, sjutton år yngre och på många sätt mer gynnad i sin uppväxt, dock faderlös liksom Jenny Lind och ständigt törstande efter sin mammas bekräftelse.
En fascinerad publik lyssnade och förundrades och ville veta mer. Programmet avrundades med romanser ur de två sångerskornas repertoar, framförda av Elisabeth Jonsson till ackompanjemang av Sylvia Karpe.

På bild 1: Inga Lewenhaupt visar en bokillustration som vittnar om de enorma publikuppbåd som mötte Jenny Lind vid hennes turnéer i USA och England.
Stående till höger Ami Lönnroth, ordförande i Wendelas Vänner. I dörröppningen bakom henne skymtar sångerskan Elisabeth Jonsson.
På bild 2, Sylvia Karpe, pianist och ackompanjatör.

Foto Kerstin Palmquist Munck

Inga Lewenhaupt och Ami Lönnroth

Pianisten Sylvia Karpe

Thildas kakrecept. Kakfest i Wendelas Hus

Häromdagen hade vi en i hast hopkommen kakfest i Wendelas Hus. Vi, dvs styrelseledamöterna Signe Andersson, Ami Lönnroth och jag Per Eric Mattsson, tog emot Ann-Charlotte Embro, Inger Nilsson-Söderlind och Ingers man Christer Söderlind. Ann-Charlotte och Inger är systrar och dotterdotterdöttrar till Stina, som i sin tur var storasyster till  Thilda Jacobsson, som tjänade hushållerska hos Signe och Wendela Hebbe i 40 år.

Våra tre gäster hade en välfylld korg med kakor bakade efter Thildas recept med sig och vi satt och mumsade dessa delikatesser, drack kaffe och talade om Thilda och Stina. Det var en liten högtidsstund. Åtta recept har översatts till modern svenska och provbakats och alltså nu provsmakats av oss.  Det som blev över överlämnade vi till Jeanette i restaurangen för vidarebefordran till Antoinette Mezher, som ju vid sidan av vår restaurang också driver Torekällbergets Bageri. Med hennes hjälp skall vi se hur vi skall hantera materialet.

Vi fick också några exemplar av den skrift med recepten som man hade gjort i ordning.I denna pdf finns en kopia på en av sidorna i skriften. Thildas Kaffekringlor. Det framgår att det är ett gediget arbete man gjort.

Vi kommer nu närmast att göra i ordning en särskild sida under menyn Hebbarna här på hemsidan, som vi  kommer att kalla Thilda Jacobsson (Wendelas och Signes hushållerska under 40 år). Thilda förekommer nämligen då och då i memoarverk efter Signes elever. Där kommer vi successivt att lägga in foton, berättelser och recept. Sidan finns förresten redan men utan innehåll. Här är länken.

Så får vi se om vi kan hitta på något trevligt till hösten.

PEM

Thildas kakrecept av Inger Nilsson-Söderlind och Ann-Charlotte Embro.
Förord till deras skrift med recept kan läsas här:
Under ett besök hos föreningen Wendelas vänner i Södertälje fick vi en förfrågan om det fanns några recept på bakverk som serverats hos Wendela och Signe Hebbe. Frågan föranleddes av vårt släktskap med Thilda Jakobsson, trotjänarinna och hushållerska hos familjen Hebbe i dryga fyrtio år.

Ja, vi visste att det fanns några handskrivna recept och nu påbörjades försöken att tyda och omvandla mått samt provbaka. De bakverk som här presenteras är dock en liten, liten del av alla de bakverk Thilda hann med genom åren. Vi kan utgå från att det fanns specifika önskemål från såväl Wendela som Signe men vi tror också att Thilda bytte erfarenheter och recept med sin yngre syster Stina. Stina var husmor och trotjänarinna hos grosshandlarfamiljen Friedländer på Strandvägen i Stockholm. Stinas kokbok från 1897 med såväl bak- som matrecept finns bevarad.

I bevarade brev från Signe Hebbe till Thilda talas det om skorpor, pepparkakor och lätta franska bröd. Signe skriver i ett brev daterat 1912 ” Jag storlängtar efter Thildas franska bröd och efter Thilda själv.”

I ett annat brev år 1915 skriver Signe från Helsingborg ”Jag upprepar härmed att du icke behöver besvära Dig med att baka skorpor endast pepparkakor, ty vi har efterhört vid härvarande tull och fått till svar att intet bröd eller skorpor får härifrån utföras.” Det är krig med restriktioner och skorporna som skulle till släkten och familjen Vedel behövde inte bakas. Man kan inte undgå att tänka sig att dessa  skorpor var litet utöver det vanliga eftersom de skulle fraktas genom halva Sverige.

Att Thildas kokkonst och bakverk är omvittnade framgår i Inga Lewenhaupts avhandling om Signe Hebbe. Signe har själv berättat om elever som ” trakterades med godt danskt kaffe, bullar och annat dopp af Thildas fabrikat.”  Anna Norrie, elev till Signe Hebbe har i sin bok ”Kärlek måste vi ha” skrivit följande. ”Ibland fick några av oss äta middag med Signe och Venslan. Borddukningen var enkel och porslinet vackert – där fanns inte något batteri av olika sorters glas framför varje kuvert, men maten man fick var härlig. Trotjänarinnan Thildas matlagningskonst stod på en mycket hög nivå, det serverades två, högst tre rätter plus ett gott glas äkta rödvin som Signe fick från sin svåger i Köpenhamn.”

Receptet på de lätta franska bröden har vi inte funnit men till dags datum är åtta bakverk provbakade och provsmakade. Vi överlämnar med varm hand dessa bakrecept och hoppas att doften av Thildas kakor får sprida sig i Hebbehuset i Södertälje.

Uppsala och Norrtälje i mars 2015

Inger Nilsson-Söderlind och Ann-Charlotte Embro