Maja Olander var en av eldsjälarna i föreningen från starten 1983. För några veckor sedan fick jag kontakt med hennes dotter Lena Tolander och senare också med hennes andra dotter Kima Eklöf. Lena skickade mig tidskriften SOFIA 1988:3 med Majas egna maskinskrivna kommentarer och nyligen fick föreningen Majas tre pärmar med allt hennes Wendelamaterial.

I Sofianumret skrev föreningens dåvarande ordförande Inger Mattsson bl a detta. ”Under föreningens växlande med-  och motgångsperioder för räddningsprojektet har inte huset ensamt stått i fokus för föreningsarbetet. Det var ju kombinationen av Wendela Hebbes öde och livsgärning och Snäckvikshuset som utgjorde drivkraften i föreningen.Därför diskuterade vi en inriktning för den vidare utforskningen av hennes författarskap, journalistik etc. Brita Hebbes initiativ och prestation manade till efterföljd.
Vore det inte naturligt att börja leta efter Wendelas penna i Aftonbladet. Jo, vi fick ett instämmande av professor Karin Westman-Berg och det kunde väl vara en bra start. Tack vare våra entusiastiska och för saken så väl lämpade medlemmar, Anne-Sophie Eckerbom och Maja Olander, kunde vi komma igång med denna tidskrävande uppgift.”

Arbetet resulterade så småningom i tre tjocka pärmar, som nu finns i Aftonbladsrummet i vårt museum. SOFIA-numret 1988:3 berättar om detta arbete. Du kan läsa artiklarna i nedanstående pdf, som på slutet också innehåller Maja Olanders egen, delvis versifierade tex,t från avlämnandet av projektet.
Per Eric Mattsson
Sofia 1988:3 Wendelaavsnittet