Kategoriarkiv: Hebbarna

Thildas kakrecept. Kakfest i Wendelas Hus

Häromdagen hade vi en i hast hopkommen kakfest i Wendelas Hus. Vi, dvs styrelseledamöterna Signe Andersson, Ami Lönnroth och jag Per Eric Mattsson, tog emot Ann-Charlotte Embro, Inger Nilsson-Söderlind och Ingers man Christer Söderlind. Ann-Charlotte och Inger är systrar och dotterdotterdöttrar till Stina, som i sin tur var storasyster till  Thilda Jacobsson, som tjänade hushållerska hos Signe och Wendela Hebbe i 40 år.

Våra tre gäster hade en välfylld korg med kakor bakade efter Thildas recept med sig och vi satt och mumsade dessa delikatesser, drack kaffe och talade om Thilda och Stina. Det var en liten högtidsstund. Åtta recept har översatts till modern svenska och provbakats och alltså nu provsmakats av oss.  Det som blev över överlämnade vi till Jeanette i restaurangen för vidarebefordran till Antoinette Mezher, som ju vid sidan av vår restaurang också driver Torekällbergets Bageri. Med hennes hjälp skall vi se hur vi skall hantera materialet.

Vi fick också några exemplar av den skrift med recepten som man hade gjort i ordning.I denna pdf finns en kopia på en av sidorna i skriften. Thildas Kaffekringlor. Det framgår att det är ett gediget arbete man gjort.

Vi kommer nu närmast att göra i ordning en särskild sida under menyn Hebbarna här på hemsidan, som vi  kommer att kalla Thilda Jacobsson (Wendelas och Signes hushållerska under 40 år). Thilda förekommer nämligen då och då i memoarverk efter Signes elever. Där kommer vi successivt att lägga in foton, berättelser och recept. Sidan finns förresten redan men utan innehåll. Här är länken.

Så får vi se om vi kan hitta på något trevligt till hösten.

PEM

Thildas kakrecept av Inger Nilsson-Söderlind och Ann-Charlotte Embro.
Förord till deras skrift med recept kan läsas här:
Under ett besök hos föreningen Wendelas vänner i Södertälje fick vi en förfrågan om det fanns några recept på bakverk som serverats hos Wendela och Signe Hebbe. Frågan föranleddes av vårt släktskap med Thilda Jakobsson, trotjänarinna och hushållerska hos familjen Hebbe i dryga fyrtio år.

Ja, vi visste att det fanns några handskrivna recept och nu påbörjades försöken att tyda och omvandla mått samt provbaka. De bakverk som här presenteras är dock en liten, liten del av alla de bakverk Thilda hann med genom åren. Vi kan utgå från att det fanns specifika önskemål från såväl Wendela som Signe men vi tror också att Thilda bytte erfarenheter och recept med sin yngre syster Stina. Stina var husmor och trotjänarinna hos grosshandlarfamiljen Friedländer på Strandvägen i Stockholm. Stinas kokbok från 1897 med såväl bak- som matrecept finns bevarad.

I bevarade brev från Signe Hebbe till Thilda talas det om skorpor, pepparkakor och lätta franska bröd. Signe skriver i ett brev daterat 1912 ” Jag storlängtar efter Thildas franska bröd och efter Thilda själv.”

I ett annat brev år 1915 skriver Signe från Helsingborg ”Jag upprepar härmed att du icke behöver besvära Dig med att baka skorpor endast pepparkakor, ty vi har efterhört vid härvarande tull och fått till svar att intet bröd eller skorpor får härifrån utföras.” Det är krig med restriktioner och skorporna som skulle till släkten och familjen Vedel behövde inte bakas. Man kan inte undgå att tänka sig att dessa  skorpor var litet utöver det vanliga eftersom de skulle fraktas genom halva Sverige.

Att Thildas kokkonst och bakverk är omvittnade framgår i Inga Lewenhaupts avhandling om Signe Hebbe. Signe har själv berättat om elever som ” trakterades med godt danskt kaffe, bullar och annat dopp af Thildas fabrikat.”  Anna Norrie, elev till Signe Hebbe har i sin bok ”Kärlek måste vi ha” skrivit följande. ”Ibland fick några av oss äta middag med Signe och Venslan. Borddukningen var enkel och porslinet vackert – där fanns inte något batteri av olika sorters glas framför varje kuvert, men maten man fick var härlig. Trotjänarinnan Thildas matlagningskonst stod på en mycket hög nivå, det serverades två, högst tre rätter plus ett gott glas äkta rödvin som Signe fick från sin svåger i Köpenhamn.”

Receptet på de lätta franska bröden har vi inte funnit men till dags datum är åtta bakverk provbakade och provsmakade. Vi överlämnar med varm hand dessa bakrecept och hoppas att doften av Thildas kakor får sprida sig i Hebbehuset i Södertälje.

Uppsala och Norrtälje i mars 2015

Inger Nilsson-Söderlind och Ann-Charlotte Embro

 

Signe Hebbe, Jenny Lind och Christina Nilsson i lustfylld föreställning på Confidencen

Vår vice ordförande i Wendelas Vänner Signe Andersson missar sällan en operaföreställning. Naturligtvis fanns hon på plats när Opera Divine hade föreställning på Confidencen häromveckan. Här är hennes rapport:

En lustfylld eftermiddag för operaälskare bjöd Opera Divine på när de gav sin föreställning Näktergalarna på Confidencen. Det ena bravurnumret följde efter det andra, solon, duetter och ibland trio.Näktergalarna

Caroline Gentele, Jaqueline Miura och Gabriella Lambert-Olsson föreställde Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe, näktergalarna från Norden.

Näktergalarna 3 Näktergalarna 2

Cecilia Sidenbladh hade skrivit manus, där Sven-Bertil Taube fått en roll som en äldre herre, som drömde sig tillbaka till gångna tider och således träffade de äldre, för länge sedan bortgångna sångerskorna. De kände varandra och Christina och Signe var även konkurrenter, vilket spelades upp på scenen. Vid flygeln Michael Engström.

Men när Opera Divine sjunger tillsammans finns inte plats för osämja. Samstämda, vackra röster med en stor repertoar av kända operastycken och ett sjusärdeles glatt spelhumör kännetecknar trion. Publiken jublade och när konserten avslutades med Casta diva ur Bellinis Norma var åtminstone jag gråtfärdig av lycka.

Lite kvinnohistoria fanns också med. Mannen talar om Christina Nilssons och Jenny Linds fantastiska karriärer och stora gager, som gjorde dem förmögna, och konstaterar sedan torrt: ”Men ni var inte myndiga och ni hade inte rösträtt”.

Signe Hebbe fick uppleva rätten att rösta, vilket jag tror, att hon gjorde.

Jag hoppas, att Divine operatrio återkommer med föreställningen i någon form, så många fler får möjlighet att njuta av den fantastiska spelglädjen och skönsången.

Signe Andersson

Nyupptäckta diktrader av Wendela Hebbe

 

Det går för fort, det lider af,
Det få vi alla röna,
Så lefvom då, intill vår graf,
Allt för det goda, sanna, sköna!

Wendela Hebbe

Wendela Hebbe

Solveig Faringer har skickat oss dessa rader, som hon hittat i Gustaf Fredrikssons minnesalbum utgiven av Stiftelsen Höstsol. Solveig är frilansande konsert- och operasångerska och skådespelare. Hon har flera gånger besökt oss i Wendela Hebbes Hus, en gång med sin pjäs Fru Wendela, som hon skrev 2008. Där framlägger hon en spännande och vacker, men sannolikt osann, teori om triumviratet Wendela Hebbe, Lars Johan Hierta och Carl Jonas Love Almqvist, som arbetade nära samman på 1840-talet i Aftonbladet.

Gustaf Fredriksson (1832-1921) var en känd svensk skådespelare och Dramatenchef. År 1912 testamenterade han sin blivande kvarlåtenskap till stiftelsen Höstsol, som 1918 köpte  Såsta gård i Täby, som fick  namnet ”Höstsol, Gustaf Fredriksons ålderdomshem”. Där fick pensionerade skådespelare sin bostad på ålderns höst. Stiftelsen tvingades 1981 sälja anläggningen och driver nu sin verksamhet på Kungsholmen.

Spännande blogginlägg om Wendela och Hebbesläkten

I fredags hade jag besök av några styrelsekolleger i DELS (De litterära sällskapens paraplyorganisation). En av dem heter Karin Englund. Hon driver sedan flera år en läsvärd blogg. hemma igen satte hon sig att skriva ett inlägg om  Wendela Hebbe illustrerat med egna bilder. Inlägget resulterade snabbt i flera intressanta kommentarer, som man kan läsa här nedan.

http://www.karinenglund.com/2014/03/valkommen-till-wendela/

Mollie Faustmanvernissage idag kl 15 på Galleri Örhänget Mosebacke

MOLLIE FAUSTMAN: VAD SKA VI GÖRA?

Serieteckningar, målningar, en kattskulptur

VERNISSAGE LÖRDAG 14 SEPTEMBER KL 15-18

Mollie Faustman (1883-1966) är en av den svenska konstens och litteraturens färgstarkaste, mest energiska och oförutsägbara gestalter. Hon var barnbarn till Aftonbladets legendariske grundare Lars Johan Hierta och författarinnan Wendela Hebbe, hon studerade för Carl Wilhelmson i Göteborg och för Matisse i Paris, blev en stridbar konstnär och kvinnosakskämpe, skrev böcker och – ovanligt nog på 1920-talet – ritade serier i Dagens Nyheter.

På Galleri Örhänget har vi fått möjlighet att visa ett antal originalserieteckningar från den tiden, ett fantastiskt material som mycket sällan har bevarats – och dessutom nu är till salu! – tillsammans med ett par målningar och en kattskulptur.

Mollie Faustman har nyligen ägnats en stor biografi av Lena Kåreland med titeln ”Jordens salt: Mollie Faustman – författare, konstnär, kåsör, kritiker”.

Med det här utskicket följer en pdf på utställningsfoldern, med en teckning av Faustman och en presenterande text av Jonas Ellerström.

Lördag 14 september vernissage kl 15-18; invigning av Jonas Ellerström kl 15.30. Därefter har utställningen öppet lördagar 13-16 till och med den 12 oktober 2013

Välkomna!
Peter Bodén   Jonas Ellerström   Johan Melbi
Galleri Örhänget
Höga Stigen 3, Stockholm(mellan Mosebacke terrass och Katarina kyrka; Höga Stigen nås via trappor från Klevgränd eller från Svartensgatan, som den mynnar ut i)

Anmälan för nyhetsbrev och pressinformation till hundoerat@svaf.se
Se pdf här Vernissage Mollie

Signe Hebbe uppmärksammad i Ingvar Kjellsons sommarprat.

Den 90-årige Ingvar Kjellson sommarpratade i söndags. Ett långt avsnitt handlade om utbildningstraditionen inom skådespeleriyrket där Signe Hebbe,  enligt Kjellson, spelade en utomordentligt viktig roll. Den gamle Anders de Wahl hade råkat ramla under en repetition men lugnat de betydligt yngre kollegerna, däribland Kjellson, med: ”Det är ingen fara. Man har väl gått för Signe Hebbe”.   Denna historia föranledde Ingvar  Kjellson att berätta om  Signe Hebbe som ”fostrat en lång rad av våra främsta skådespelare” däribland Anna Norrie, som han själv blivit utbildad av. Signe Hebbes pedagogik påminde om den som Stanislavski långt senare blivit så världsberömd för, menade han.

I ett program i Wendelas hus har vi själva en gång kunnat uppleva konsten att ramla när Ingrid Luterkort 1999, som 89-åring, elegant visade upp konststycket. Även hon hade gått i skola för Anna Norrie.

Skickat från min iPad

Bengt Lagerkvist och Mollie Faustman

Bengt Lagerkvist dog häromdagen. Han besökte oss några gånger i Wendela Hebbes Hus. En gång hade han ett program om Mollie Faustman, som han lärde känna i sin barndom. Hon var god vän med Bengts far Pär Lagerkvist. I vår utställningskatalog i samband med Mollie Faustmanutställningen 2005 fick vi trycka om hans artikel om Mollie i boken Konstens magi 1998. Efter sista stycket i boken gjorde han ett tillägg. Här följer stycket och tillägget:

Hon ingrep i mitt liv en gång. Jag studerade juridik och hade förstått att detta var ett stickspår som inte passade mig. En håglös söndagseftermiddag slår jag på radion och Mollie talar på sitt humoristiska, egna sätt – inte helt olikt Bang. Så säger hon något i stil med:  att man ska följa sin instinkt, våga byta ett spår man finner och förstår är fel- ungefär så helt enkelt. Det är mer än fyrtio år sedan. Det var som en uppenbarelse  när hon sa det med sin auktoritativa, mörka altröst. Jag vågade följa hennes råd, lämnade juridiken och gick till teatern – och har aldrig ångrat det.

Tack Mollie!

Tillägg i april 2005:
Så skrev jag för några år sedan om Mollie Faustman och orden gäller fortfarande. Av en tillfällighet sa hon de här orden och jag lyssnade. Jag vet inte om hon spelade en sådan roll för andra, omöjligt är det inte eftersom hon hade en självklar auktoritet. En som alltid sökte upp henne vid sina besök i Sverige var Ingrid Bergman, som nog kan ha behövt några kloka ord ibland, som vi alla. En som uttryckt detta bättre än de flesta är Hjalmar Gullberg, den gången på – 30 och – 40 talen mer läst än någon annan svensk poet, möjligen med undantag för Nils Ferlin. Numera egendomligt bortglömd. I diktsamlingen Att övervinna världen från 1937 finns en dikt på tre strofer – Människors möte – som handlar just om det här:
Om i ödslig skog

Ångest dig betog.
Kunde ett flyktigt möte
Vara befrielse nog.

Giva om vägen besked,
Därpå skiljas i fred.
Sådant var människors möte
Enligt uråldrig sed.

 Byta ett ord eller två
Gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
Borde vara så.

Trevlig release för Mollie Faustmanbiografi

Releasen för Lena Kårelands biografi om Mollie Faustman blev en trevlig och lärorik tillställning om en av våra mest mångsidiga 1900-talspersoner – Wendela Hebbes och Lars Johan Hiertas barnbarn Mollie Faustman. Lena Kåreland och Tom Lundin (läkare och kännare av Mollies konst) berättade om Mollie. Ylva Trolle, ättling till Mollies syster Ester, berättade om sina kontakter med främst Mollies dotter Tuttan.

Om du vill läsa mer om Mollie och hennes far gå in på menyn Hebbarna.

Den nya boken kan köpas i Wendela Hebbes Hus för kr 200.

Aftonbladsprojektet 1986-1988

Maja Olander var en av eldsjälarna i föreningen från starten 1983. För några veckor sedan fick jag kontakt med hennes dotter Lena Tolander och senare också med hennes andra dotter Kima Eklöf. Lena skickade mig tidskriften SOFIA 1988:3 med Majas egna maskinskrivna kommentarer och nyligen fick föreningen Majas tre pärmar med allt hennes Wendelamaterial.

I Sofianumret skrev föreningens dåvarande ordförande Inger Mattsson bl a detta. ”Under föreningens växlande med-  och motgångsperioder för räddningsprojektet har inte huset ensamt stått i fokus för föreningsarbetet. Det var ju kombinationen av Wendela Hebbes öde och livsgärning och Snäckvikshuset som utgjorde drivkraften i föreningen.Därför diskuterade vi en inriktning för den vidare utforskningen av hennes författarskap, journalistik etc. Brita Hebbes initiativ och prestation manade till efterföljd.
Vore det inte naturligt att börja leta efter Wendelas penna i Aftonbladet. Jo, vi fick ett instämmande av professor Karin Westman-Berg och det kunde väl vara en bra start. Tack vare våra entusiastiska och för saken så väl lämpade medlemmar, Anne-Sophie Eckerbom och Maja Olander, kunde vi komma igång med denna tidskrävande uppgift.”

Arbetet resulterade så småningom i tre tjocka pärmar, som nu finns i Aftonbladsrummet i vårt museum. SOFIA-numret 1988:3 berättar om detta arbete. Du kan läsa artiklarna i nedanstående pdf, som på slutet också innehåller Maja Olanders egen, delvis versifierade tex,t från avlämnandet av projektet.
Per Eric Mattsson
Sofia 1988:3 Wendelaavsnittet

 

 

Bergeron

När Wendela Hebbe dog visade det sig att hon kunnat testamentera 10.000 kronor som bidrag till sitt barnbarnsbarn Tor Bergerons uppfostran och utbildning, Tor var 8 år när Wendela dog 1899. Brita Hebbe skriver i sin Wendelabiografi att Tor minns hur han som pojke tillsammans med sin mor varje juldag var på middag hos farmors mor och syster, det vill säga Wendela och Signe Hebbe.

Pengarna hade säkert sin betydelse. Tor blev med tiden en berömd professor i meteorologi. Om detta har vi skrivit i en tidigare artikel i WendelAvisan (nr 32 2006).

Av Tage Andersson, docent i meteorologi och vice ordförande i Svenska Meteorologiska Sällskapet har vi nu i gåva fått Tor Bergerons exemplar av INTERNATIONALT SKYATLAS 1930.

Så här skrev Tage Andersson i ett mail till oss:

Ett av Tor Bergerons stora intressen var molnen.  Han deltog aktivt i flera internationella molnkommissioner som bl.a. utarbetade  en ny internationell molnatlas, som utkom på 1950-talet Arkivarier har ju en  vana att rensa ut gammal litteratur. Bland sådana utrensade alster på SMHI  upptäckte jag för ett par decennier sedan Tor Bergerons gamla internationella  molnatlas från 1930, norsk version, där Tor nämns i förordet. Den hör nog hemma  bättre hos Vendelas Vänner än hos mej. Är ni intresserade av den?

Vi har också fått ett nummer 2011 av Sällskapets medlemsblad Polarfront där den engelske konstnären och amatörmeteorologen Bill Pike och Tage Andersson skrivit en artikel på engelska med rubriken YOUNG TOR BERGERON. I förordet skriver Tage Andersson att ”få nu levande meteorologer har träffat Bergeron. Många av de nu aktiva var inte ens födda när han gick bort. En påminnelse om honom är motiverad.”

Så småningom scannar vi artikeln och lägger ut den på vår hemsida. Den innehåller en hel del för oss intressant material om såväl Tor Bergeron som föräldrarna. Fadern Armand (Wendelas mellandotter Theclas son) vistades under sin barndom ofta på somrarna i Snäckviken i Södertälje  hos Wendela och Signe.

Wendelas Vänner tackar för gåvan.