Ett fullsatt Wendelas Hus lyssnade på Barbro, som gav oss alla mycket att fundera på. Ami Lönnroth hälsade välkommen och  ledde frågestunden efter föredraget. Den blev livlig vilket också framgår av Amis reflektioner efter föredraget. Hennes rubrik är:
Vem vill bli kallad vissnad, åldrad, mossig? Barbro Westerholm lanserar en motbild. Hela Amis text kan läsas i denna pdf (Amis inlägg) eller som text efter bildsvepet.

Jag skickar denna länk till de i publiken som jag har mailadresser till. Kommentera gärna Barbros föredrag och Amis inlägg I kommentarsrutan här nedan.
Per Eric M.

Foto Birger Svanteson

Vem vill bli kallad vissnad, åldrad, mossig? Barbro Westerholm lanserar en motbild. Av Ami Lönnroth

Årsrik – det är det ord Barbro Westerholm föredrar framför de synonymer som hon en gång upptäckte när hon letade efter ett roligare ord än ”gammal” eller ”pensionär”. Idel negativa beskrivningar. ”Vissnad” hörde till de bättre.  Och när jag nu googlar på synonymer till gammal hittar jag t ex dessa: åldrad, utlevad, kraftlös, orkeslös, utsliten, förlegad, föråldrad, ålderdomlig, otidsenlig, mossig, mossbelupen, mångårig, möglig.

Nej ordet ”årsrik” fanns förstås inte med. Det är ett ord Barbro Westerholm lanserade i senaste valrörelsen efter att ha hört det av en läkarkollega i Värmland. Konsekvent använde hon detta ord vid sitt föredrag i Wendelahuset den 29 november för en publik bestående av just årsrika.

Barbro Westerholm som sitter i riksdagen för Liberalerna (det nyligen omdöpta Folkpartiet) är äldst av de nio riksdagsledamöter som är 65+  – de utgör 2,5 procent av ledamöterna. Om de verkligen skulle representera alla landets ålderspensionärer –  cirka 25 procent av valmanskåren – borde de vara tio gånger så många. Nog säger den obalansen något om synen på äldre människor i samhället! Detta trots att vi lever allt längre och friskare liv och blir väl över 80 år i snitt.  ”Egentligen är det bara de två sista åren som vi ska undvika”, sade Barbro Westerholm med ett citat av någon skämtsam åldersforskare.

Visst kan det behövas ett ord som antyder att det bland oss nästan 2 miljoner ålderspensionärer finns erfarenhet, bredd och kunskap som både samhället och vi själva kan ha glädje av.  Just de kvaliteterna som vår talare i söndags själv besitter i stort mått.

Därmed inte sagt att alla vi årsrika har samma erfarenhet, bredd eller kunskap. Tvärtom! Vi blir faktiskt bara mer olika våra jämnåriga ju äldre vi blir. En årskull nyfödda är betydligt mer lika varandra än de kommer att vara om femtio, sextio, sjuttio år. Det påpekandet av Barbro Westerholm borde väl vara en självklarhet men är det inte.  När vi lämnat yrkeslivet buntas vi ihop till en oformlig klump som samhället ska hantera.  Det numera berömda uttrycket ”köttberg”, en gång yttrat av Pär Nuder när han var finansminister, är en illustration till ålderstänkandet och har i höst använts med medveten ironi av TV-journalisten Claes Elfsberg i serien ”Köttberget checkar ut”.

Barbro Westerholm talade bl a om ”ålderismen”, inte bittert utan mest roat. Som häromdagen när hon som så ofta tog Arlanda Express för att ge sig ut på en av sina många resor som förtroendevald.  Hon sträckte fram sitt klippkort till den unga biljettkontrollanten. Som tittade på det och sen på dess innehavare och utbrast: ”VA! Har DU ett sånt?”  Med den underförstådda innebörden . ”Inte ska en så gammal mänska som du resa omkring här med det strängt upptagna yrkesfolket.”

Barbro Westerholm är en politiker som inte räds tabubelagda ämnen. Hade det inte varit för henne så hade förmodligen inte sjukdomsförklaringen av homosexuella hävts 1979. På den tiden var hon chef för Socialstyrelsen.  Senare kom hon som riksdagsledamot att fortsätta ta strid för de homosexuellas rättigheter och bidrog aktivt till att partnerskapslagen antogs av riksdagen och började gälla 1995. Den avskaffades l maj 2009 när äktenskapslagen blev könsneutral, även det efter het politisk kamp.

Ett annat tabubelagt ämne är döden och döendet.  Nästan ingen politiker vill ta i det. Inte heller många läkare. Men Barbro Westerholm som är både politiker och läkare gör det i olika sammanhang.  Hon menar att det råder beröringsskräck kring sådana frågor. I söndags i Wendelahuset tog hon upp några trådar från den diskussion hon själv deltar i som ledamot av Statens medicinetiska råd.  Hon efterlyser en bred utredning som tar upp frågan om äldre människors rädsla att inte få tillgång till palliativ vård i livets slutskede och hon vill att man talar om den utbredda livsledan.

”En fjärdedel av självmorden sker bland årsrika personer och vi har ingen kunskap alls om dem som väljer att sluta att äta och dricka”.  I många fall handlar det troligen om ett utdraget självmord. Barbro Westerholm tror att livsleda ofta kan härledas till övergången mellan arbete och pensionering. Många får svårt att känna att de kan vara till nytta och glädje för andra.  Vad vi alla behöver är att känna oss behövda.  Så länge vi lever!
Ami Lönnroth

Foto Birger Svanteson. Affischen layoutad av Lotti Walther

I kväll träffades medlemmarna i studiecirkeln Stå i bredd efter Ebba Witt Brattströms nya bok med samma namn. Det var andra träffen. Inför denna träff skrev cirkelledaren Ami Lönnroth detta till deltagarna:
Hej allihop!
I morgon kl 18 träffas vi för andra gången. Helena har fått förhinder men jag hoppas att övriga deltagare kommer och att vi får fina samtal kring våra läsupplevelser.
Vi serverar kaffe/te och smörgås (från 17:45) liksom förra gången och inleder sedan med en tillbakablick på vår första träff. Den står Barbro och Sara för – några minuter var. Stafettpinnen
överlämnas till två nya referenter som får vara beredda på att vi väntar till gång 4 med deras referat. Gång 3 (29 mars) kommer ju Ebba Witt-Brattström själv och vårt eftersnack kommer säkerligen
att helt kretsa kring vad hon förmedlat i sin föreläsning.

70-talet behöver upprättelse som en litterärt viktig epok, det menar, litteraturprofessorn Ebba Witt Brattström som blev aktiv i kvinnorörelsen som ung Grupp 8. Nu har hon många år senare och efter en lång karriär som forskare och feminist givit ut boken ”Stå i bredd” där hon gör just detta – återupprättar 70-talet och dess förkättrade författare av s k bekännelselitteratur. Vem minns t ex inte Maja Ekelöfs ”Rapport från en skurhink” som en ögonöppnare. Nu ordnar Wendelas Vänner tillsammans med ABF i Södertälje-Nykvarn en studiecirkel kring boken där vi med litteraturens hjälp får arbeta oss igenom kvinnans, skurhinkens, demonstrationens, moderns, äktenskapets – och mannens 70-tal. Cirkelledare blir Ami Lönnroth, journalist och författare som själv blev aktiv i kvinnorörelsen på 70-talet. Vi träffas första gången 26 januari kl 18 – 20:30 , andra gången 23 februari kl 18 – 20:30 och tredje gången, söndagen den 29 mars, då Ebba Witt Brattström själv besöker oss (obs dagen) kl 15 – 17. En fjärde träff kommer vi överens om tillsammans.

Cirkeln är öppen för kvinnor och män i alla åldrar. Vi hoppas på god blandning.

I samverkan med ABF Södertälje Nykvarn.

Pris inklusive kursboken: 450 kronor

Lokal Wendela Hebbes Hus, Vettersgatan 4.

Anmälan snarast och senast den 19 januari till info@wendela.se. Betala ingenting innan du får bekräftelse om deltagande. Deltagarantalet är begränsat. Det är nog risk för överteckning.