Lärarteamet Vanja Karlsson och Maria Nordberg demonstrerar hur svenskundervisning kan gå till bland elever med svenska som andraspråk. Deras elever berättar med konkreta exempel hur de utvecklats. Se reportage på sidorna 3-9 i nya WendelAvisan, nr 67.
Entré 100 kr går till Fonden för ungt skrivande/Lilla Wendelapriset. Fri entré för skolungdom.
Söndag 5 december kl 15:00 i Wendela Hebbes Hus
Varmt välkomna!
”När börjar bildning egentligen? Det nyfikna sökandet och frågandet för att förstå? Det börjar väl med barnen! Ingen är så vetgirig som en treåring.” Så sade Agneta Sommansson i samtalet som följde på två spännande inledningar av de två författarna till varsin bok om bildning – Christina Jutterström och Sverker Sörlin. Platsen var förstås Wendela Hebbes Hus och vi hade bjudit in till samtal på temat ”Vart tog bildningen vägen?”
En bildad och nyfiken publik på plats i Wendela Hebbes Hus
Det var en rubrik som lockade publik. Nyfikenheten, skratten, de många intressanta frågorna och funderingarna efter två briljanta inledningar skapade en härligt fri och glad stämning. Christina Jutterströms studiecirkel med ”Kvinnorna runt sjön Björken – och deras längtan efter bildning” (Atlas) handlar precis om det som bokens titel anger. Ett antal bondhustrur i Sörmland bosatta runt samma sjö kom för fyrtio år sen överens om att de ville öka sitt vetande. Det blev en studiecirkel i vilken Christina långt senare blev inbjuden och upptäckte ett nytt sätt att bilda sig.
Själv var hon samtidigt både bondhustru och mediechef medan hennes man Ingemar Odlander hoppat av en gedigen TV-karriär för att bli bonde. Så när Christina inte mockade i lagården eller satt i viktiga möten i Stockholm, träffade hon de andra bondhustrurna och fann ett nytt sätt att bilda sig. Ett sätt som Sverker Sörlin, hennes samtalspartner denna eftermiddag i Wendelahuset, kallar ”den svåra konsten av veta tillsammans”, underrubriken på hans bok ”Till bildningens försvar” (Natur & Kultur).
Men vad är bildning egentligen? Själv hade jag några dagar tidigare slängt ut frågan på Facebook och bett om svar. Det kom in nästan lika många definitioner som jag fick svar – och de var många – 88 stycken – av vilka moderatorn Jan Lewenhagen valde några som utgångspunkt:
”Bildning är det vi har kvar när vi har tappat ’ut-’ ” svarade Peter A Sjögren. Ett svar som bottnar i Ellen Keys ”Bildning är icke vad vi lärt utan vad vi hava kvar när vi glömt allt vi lärt.” (citerat av Susanna Pagels). ”Allt du minns när du glömt vad du läst”, skrev Ulla Gudmundsson. Medan Lena Adelsohn Liljeroth svarade ”Rötter” och preciserade: ”kunskap, insikter, känslor – kanske också kollektiva minnen – som är förankrade.”
Det är alltså skillnad på bildning och utbildning, vilket Sverker Sörlin formulerade på många träffsäkra sätt. Han talade om kunskap som ”en sorts vetandets mirakel som aldrig upphör att förundra” och att vi behöver veta om världen tillsammans, inte främst för att förutsäga den men för att ”ha en hemortsrätt i detta gemensamma”. ”Erfarenhetsrummet som vi delar och förväntningshorisonten som är vår gemensamma förståelse av våra möjligheter tillsammans är centralt för en ny bildning.”
Hur mycket får man av detta gemensamma i det svenska utbildningssystemet idag? Inte mycket, menade Sverker Sörlin: ”Ord som insikt och förståelse har utrangerats till förmån för klick och klipp”. Han pekade på en helt annan allmänorienterande tradition i det engelska och amerikanska utbildningssystemet, även i det norska.
Sverker Sörlin, Jan Lewenhagen och Christina Jutterström i samtal
Det Sverker Sörlin talade om med lite mer abstrakta begrepp var som jag ser det samma sak som Christina Jutterström syftat på. Hans sökande efter en definition ledde till denna: ”Vi behöver lära oss vad det betyder att också leva för andra och att utveckla och förbättra samhället. Jag började tänka på BILDNING som ett ord som fångar vad vi då lär oss.”
Bildning är alltså något mycket mer än det som vi kanske normalt kallar ”klassisk bildning” och som länge lärdes ut i läroverken dit högst några procent av Sveriges ungdom fick tillträde – flickor inte förrän sent på 1920-talet. Inget fel på klassisk bildning i sig skyndade sig Sverker Sörlin att säga till den seniora publiken varav de flesta troligen gått just i dessa läroverk. Och som nu kanske fullbordar sin bildning med stimulerande föreläsningar på Senioruniversitetet.
Men var bildar man sig annars? Lär sig veta tillsammans? Och där återknyter jag till Agneta Sommanssons inledande frågor som av någon annan i publiken gavs svaret:
”Likaväl som det behövs ett Senioruniversitet skulle det behövas ett Junioruniversitet”.
En lysande idé att döma av publikens bifall.
Ami Lönnroth (text)
Birger Svanteson (bild)
Hur kan dessa intressanta tankar om bildning appliceras på dagens svenska skolsystem? Kanske får vi ett svar redan nu på söndag i Wendela Hebbes Hus, när lärarteamet Vanja Karlsson och Maria Nordberg demonstrerar hur svenskundervisning kan gå till bland elever med svenska som andra språk. Varmt välkomna!
Söndag 5 december kl 15:00 i Wendela Hebbes Hus
Se fliken Aktuella program här på hemsidan för mer detaljer.
Gunnar Wetterberg i samtal med Ninne Olsson på Oktoberteaterns scen (Foto: Birger Svanteson)
När började folk tro på spöken?
Vem uppfann pengar? Och varför?
Vem uppfann att man skulle vara dum mot bruna personer?
Frågorna var många och kluriga, de flesta ställda av barn och ungdomar i åldrarna 8 – 16 år, när vi lekte Fråga Lund på Oktoberteatern i Södertälje i förra veckan med den mångkunnige Gunnar Wetterberg som suverän svarare.
Hans kompis från studietiden i Lund, Oktoberteaterns Ninne Olsson, hade lockat hit honom. Vi från Wendelas Vänner hade för vår del lockat dit en publik som var avsevärt äldre än de flesta frågeställarna. De hade fått skicka in sina frågor i förväg. Jo, det fanns också nyfikna ända upp i 80-årsåldern som hört av sig till Gunnar för att få svar på frågor de länge grunnat på. Imponerade blev vi alla av den lundalärde Gunnars gedigna vetande och hans förmåga att servera det på ett begripligt språk.
Publiken blev inte besviken (Foto: Birger Svanteson)
Här fick vi höra om folktrons andar som utvecklades till spöken – lämpligt ämne kort före Halloween. En främlingsrädsla som blev rasism och vidriga övergrepp, bottnande i kolonialism och slaveri var några punkter i det nedslående svaret på frågan om ”de bruna”. Och så fick vi en elegant utläggning om den smarta idén att ersätta byteshandel med mynt som till en början var hur stora och tunga som helst.
Gunnar Wetterberg i samtal med Ninne Olsson och Ami Lönnroth (Foto: Birger Svanteson)
Inget område var den mångvetande Gunnar främmande. Som svar på frågan: “Vem uppfann dasset?” från 10-åriga Felicia tog han oss tillbaka många hundra år till före pestens tid. Genom att analysera jordlagrens djup under olika geologiska tidsåldrar har man kunnat precisera när människan började använda avträden. Kan det kallas avdelning onödig kunskap? Tror inte det – i varje fall inte att döma av publikens intresse för frågan.
Framtidsoptimisten Gunnar Wetterberg (Foto: Birger Svanteson)
Till slut fick Gunnar en framtidsfråga, formulerad av 16-åriga Villemo: ”Hur tror du livet ser ut om 300 år?”
Den fick ett oväntat svar – eller ska man säga gissning. Till skillnad från alla dystopiska förutsägelser i klimatkrisens spår, tror Gunnar Wetterberg på en framtid där många smarta och kloka människor lär sig bemästra hoten mot vår existens. Inte ett löst tyckande utan underbyggt med vetenskapliga prognoser. Och så den hoppfulla avrundningen: ”Jag är optimist!”
Ami Lönnroth
Almqvistsällskapet på besök i Wendela Hebbes hus (Foto: Nils Mårtensson)
Det blev en intressant kväll med annorlunda infallsvinklar när Almqvistsällskapet gästade Wendelas Vänner i Wendela Hebbes hus. Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, och Jonas Ellerström, redaktör för Almqvistiana, berättade gripande om Signe Hebbe och Mia Almqvist, deras vänskap och tillvaro som barn till skandalomsusade kändisar på 1800-talet.
Signe Hebbe, som nådde framgångar på operascenen mycket tack vare stödet från mamma Wendela Hebbe och extrapappan Lars Johan Hierta. Mia Almqvist å andra sidan, vars pappa Carl Jonas Love Almqvist anklagades för mordförsök genom förgiftning och flydde till USA samma höst som Mia skulle fylla 22 år. Det satte förstås djupa spår som hon aldrig riktigt återhämtade sig från.
Signe Hebbe sjöng och Mia Almqvist tystnade. Men trots dessa olikheter och skilda förutsättningar så behöll de ändå vänskapen genom åren, en kontakt som hade etablerats genom vänskapen mellan Wendela Hebbe och Carl Jonas Love Almqvist.
Ett av de starkaste minnena från kvällen i Wendela Hebbes hus är följande episod som Gunilla Hermansson återgav på ett gripande sätt: När Almqvist hade lämnat Sverige och flytt till USA så förpassades hans porträtt upp på vinden i familjehemmet. Där fick det stå med bilden vänd mot väggen. Men när ingen såg så hände det ibland att Mia Almqvist och hennes bror Ludvig smög sig upp på vinden, vände på tavlan och satte sig ner och grät när de tittade på porträttet av sin far.
Frågan om huruvida Almqvist var skyldig till de famösa mordförsöken eller inte kom också upp på bordet mot slutet av kvällen, och även om vi inte kom fram till någon definitiv lösning på gåtan så kunde vi ändå konstatera att det finns en hel del graverande fakta i målet för Almqvists del.
Sammanfattningsvis blev det en riktigt trevlig och vederkvickande litterär salong tillsammans med Almqvistsällskapet som kulminerade i en gemensam middag i restaurang Hebbevillan.
För den som vill läsa mer i ämnet rekommenderas det senaste numret av Almqvistiana (nr 45, 2021), med Jonas Ellerström som redaktör. Där finns bland annat en längre artikel av Gunilla Hermansson kallad ”Döttrarna och porträtten”.
Nils Mårtensson
Ulrika Knutson föreläser om Elin Wägner inför en fullsatt Wendelasalong (Foto: Nils Mårtensson)
”Jag känner både respekt och beundran för Elin Wägner, för hennes engagemang, arbetskapacitet, politiska mod och moraliska allvar. Men jag tycker inte om henne.
Så inledde Ulrika Knutson sitt kapitel om Elin Wägner i sin roliga och underhållande kollektivbiografi om Fogelstadgruppen 2004, ”Kvinnor på gränsen till genombrott”.
Det omdömet fick hon anledning att fundera vidare på i ett antal år. Elin Wägner som hade ikonstatus kunde man väl inte avfärda så lättvindigt?
Förra året, just som pandemin brutit ut på allvar, kom resultatet av de funderingarna: biografin ”Den besvärliga Elin Wägner” (Historiska media). Söndagen den 10 oktober kom Ulrika Knutson på efterlängtat besök till en fullsatt Wendelasalong och höll ett lysande föredrag utifrån sin bok. Två gånger hade vi av coronaskäl tvingats skjuta upp författarträffen.
Vad är det då som gör Elin Wägner besvärlig? Ulrika Knutson har fler svar på den frågan:
”En rösträttskämpe som tvivlade på rösträttens värde och ifrågasatte den parlamentariska demokratin redan på 1920-talet! En feminist som aldrig strök kvinnorna medhårs utan tjatade och ställde krav.”
Rätt snart slutade dock Elin Wägner tvivla på rösträttens värde. 1910, då var hon 28 år, kom hon ut med sin succéroman ”Pennskaftet”, om den rösträttskämpande unga journalisten som sprang på möten med oknäppta handskar och arbetade som en bäver för att omvända även de mest patriarkala män i rösträttsfrågan. Två år tidigare hade hennes roman ”Norrtullsligan” om kontorsarbetande kvinnor gjort henne till ett känt författarnamn. En bok som man, enligt Ulrika Knutson, fortfarande kan sticka i handen på unga tjejer och som kan läsa den med behållning.
Det Ulrika Knutson också tog fasta på var Elin Wägners kompromisslöshet, den som författaren själv kallade sin ”ytterlighetstrånad”. Om den tycker Ulrika Knutson inte. En sådan sak som att i krigshetsande Hitlertid kräva av sina medsystrar att de vägrar sätta på sig och sina barn gasmasker eller att gå ned i skyddsrum vid ett bombanfall. Det var Elin Wägners radikalpacifistiska hållning som formulerades i Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget i mitten på 30-talet.
Och mitt i allt sitt brinnande engagemang var Elin Wägner vass, välformulerad och rolig, något som kanske glömts bort av eftervärlden som söker helgon att dyrka. Som när hon ger Hjalmar Söderberg ett försåtligt mothugg när han driver med kvinnosaken:
”Hjalmar Söderberg tar, med sin lilla förtjusande brist på varje falsk blygsamhet, för givet, att kvinnosakskvinnan i enrum med sig själv vanmäktigt önskar att hon vore en man. Jag bara frågar, skulle Hjalmar Söderberg själv kanske vilja vara en?” (citat sid 88).
Elin Wägner och männen – hur är det med den saken då? Läser man i biografin om Elin Wägners kärleksliv och paradoxala förmåga att förälska sig i auktoritära män får man en bild av henne som högst mänsklig kärlekstörstande kvinna med en förmåga att tappa omdömet – som de flesta förälskade människor gör. Om det talade Ulrika Knutson inte så mycket för Wendelapubliken – boken innehåller så mycket. Men läs själva!
Ami Lönnroth
Två spännande föredrag har vi att se fram mot den närmaste tiden i Wendela Hebbes Hus:
Den besvärliga Elin Wägner
Söndag 10 oktober kl 15 i Wendelahusets nedervåning.
Äntligen får vi lyssna på Ulrika Knutsons föredrag om ”Den besvärliga Elin Wägner” utifrån hennes spännande biografi med samma titel. (Läs artikeln i nr 65 av WendelAvisan!) Det var det första programmet som vi tvingades ställa in inte bara en utan två gånger – av coronaskäl förstås. Många förbokade biljetter är redan sålda. Vi rekommenderar förbetalning via Wendelas Vänners swishnummer 123-0068593 eller bankgiro 362-0879. Först till kvarn!
Kostnad 100 kr för medlemmar, 150 kr för icke medlemmar.
Viktigt: Skriv Ulrika K och glöm inte eget namn!
Döttrarna och porträtten
Onsdag den 13 oktober kl 18 i Wendelahusets museivåning (OBS!)
Bara tre dagar efter ”Den besvärliga Elin Wägner” håller vi tillsammans med Almqvistsällskapet ett program för en liten skara medlemmar från våra båda föreningar. Det är samtidigt release för höstnumret av Almqvistsällskapets tidskrift Almqvistiana. Högst tio medlemmar från respektive förening får plats i vårt bibliotek. Entrén är gratis men föranmälan obligatorisk. Mejla amilonnroth@gmail.com senast 5 oktober.
Om programmet: Wendela Hebbe och Love Almqvist var nära vänner. Det var även deras döttrar, den världsberömda sångerskan Signe Hebbe och den stillsamt levande Maria Almqvist.
Gunilla Hermansson, litteraturprofessor från Göteborg, som skrivit om döttrarnas vänskap i det nya numret av Almqvistiana, samtalar med redaktören Jonas Ellerström och ordföranden i Wendelas Vänner Ami Lönnroth.
Almqvisthörnan i Wendela Hebbes Hus (Foto: Per Eric Mattsson)
Nils Uddenberg föreläser om paret Hierta-Retzius i Wendela Hebbes Hus (Foto: Nils Mårtensson)
En strålande föreläsning av Nils Uddenberg inledde vår serie av coronafördröjda författarträffar söndag den 26 september. Utifrån sin biografi om ”skallmätaren” Gustaf Retzius berättade han lärt och kvickt om den man som en gång var en centralgestalt i svensk hjärnforskning och som sedan fick uppleva sig omkörd av tiden och av yngre forskare. En man vars hustru Anna Hierta-Retzius på samma sätt var en pionjär – i hennes fall i svensk kvinnorörelse. Även hon fick uppleva att hon hamnade i skuggan av sina konkurrenter, dvs andra kvinnosakskvinnor, andra plattformar. När det gällde hennes stora sociala projekt, de sk arbetsstugorna för skolbarn, kunde ingen göra henne rangen stridig. De blev tidiga föregångare till dagens fritidshem och till välfärdsstatens sociala reformer.
Nils Uddenberg tecknade en mångfacetterad bild av detta formidabla par, stenrika, ständigt arbetande för sina höga ideal men också självmedvetet värnande om sin maktposition. När de inte fick som de ville skaffade de sig alltfler fiender och till slut hade de bara varandra, instängda i en ”folie à deux” för att använda Nils Uddenbergs karakteristik.
Troligen hade de fått ett betydligt mer positivt eftermäle om de inte varit så förfärligt envetna och inte haft så mycket pengar (ärvda av Annas far Lars Johan Hierta) att använda som påtryckningsmedel för att få det som de ville. Läs boken ”Skallmätaren: Gustaf Retzius, hyllad och hatad”. Den är oupphörligt underhållande, både lärd och lättsam!
Ami Lönnroth
Wendelas vänner har glädjen att här kunna publicera de vinnande bidragen till Lilla Wendelapriset 2021. Det handlar som bekant om tre spännande noveller som nu går att läsa i sin helhet:
Hjärtlösa monster av Maja Gallardo
Mer och fler av Hedvig Ekström
Dödskurvan av Felicia Johnsson
Reportageserien Systrar, belönad med årets Wendelapris, finns publicerad i sin helhet på Göteborgs-Postens sajt. Reportagen är dock endast tillgängliga för GP:s prenumeranter.
Här kan du läsa Systrar om du prenumererar på GP
Ett annat alternativ är att lyssna på poddradioversionen av Systrar, en granskande podcast i sju delar.
Juryns motivering till priset:
Genom att blanda undersökande journalistik med starka berättelser belyser reportageserien den prostitution som pågår mitt ibland oss, varje dag. Vi möter högstadietjejer som längtar efter statusprylar och män som utnyttjar denna längtan.
Förra helgens ceremoni i Wendela Hebbes Hus med Amelia Adamo som prisutdelare blev precis så lyckad som vi hoppats. Här några bilder från utdelningen av två priser – Lilla Wendelapriset för novellskrivande Södertäljeungdomar och Wendelapriset för bästa svenska socialreportage.
Michael Verdicchio och Meli Petersson Ellafi, årets Wendelapristagare. Två ödmjuka och väl samspelta reportrar från Göteborgs-Posten.
Pristagarna diplomerades av prisutdelaren Amelia Adamo.
Två nöjda medlemmar i Wendelajuryn som var klart imponerade av multimediareportaget ”Systrar”, som fick årets Wendelapris. Jan Lewenhagen till vänster och juryns ordförande Kersti Forsberg, chef för Medieinstitutet Fojo.
Här samtalar Amelia Adamo med Felicia Johnsson, författare till novellen ”Dödskurvan” och en av tre pristagare av Lilla Wendelapriset. I bakgrunden Monika Nilsson från LT, samarbetspartner i novelltävlingen.
Hedvig Ekström, till vänster, fick andra pris för sin novell “Mer och fler”. I mitten sitter Maja Gallardo, vars novell ”Hjärtlösa monster” fick en enig jury att kora henne till vinnare av Lilla Wendelapriset.
Hedvig Ekström, Maja Gallardo och Felicia Johnsson – pristagarna av Lilla Wendelapriset 2021.
Med blommor och en Wendelakasse med böcker tackar vi Amelia Adamo för uppskattad medverkan. I bakgrunden till vänster Margaretha Lithén, som medverkade med uppläsning av vinnande novell samt pristagaren Michael Verdicchio och skymd hans pristagarkollega Meli Petersson Ellafi.
Det var så här det började – Per Eric Mattsson, hedersordförande i Wendelas Vänner, med ett klipp ur LT från 2005 då han aviserade bildandet av Wendelafonden som nu finansierat 14 Wendelapris om 50 000 kronor var. Men nu har fonden börjat sina och crowdfunding är på gång. Fyll gärna på! Swish 123-006 85 93. Skriv Wendelafonden.
Pressmeddelande 2021-09-08
Nu är vinnarna av årets Lilla Wendelapris, en novelltävling för ungdomar 15–20 år boende i Södertälje och Nykvarn, utsedda. Den coronaanpassade prisutdelningen sker för inbjudna söndagen den 12 september klockan 14, vid Wendela Hebbes hus i Södertälje. Årets prisutdelare är Amelia Adamo.
– Med priset vill vi uppmuntra till ungdomars skrivande. Formuleringsförmågan är en viktig förutsättning för att ta sig fram i samhället, och vi hoppas kunna uppmuntra fler att både skriva och läsa mer, säger Ami Lönnroth, ordförande i Wendelas vänner.
– För oss på LT känns det självklart att medverka till Lilla Wendelapriset och på så vis locka unga till att skriva, och läsa. Det känns förstås extra roligt i år när det kommit in rekordmånga bidrag till novelltävlingen, säger Lillan Hedlund, chefredaktör på LT.
Första pris, och 5000 kronor, går till Maja Gallardo som skrivit novellen Hjärtlösa monster.
Ur juryns motivering:
En spännande och helt originell berättelse som är avancerad, både vad gäller språk och handling.
Andra pris, och 3000 kronor, går till Hedvig Ekström med novellen Mer och fler. Ur juryns motivering:
Novellen tar med läsaren till en värld där tiden verkar ha stått stilla. Slutet överraskar både huvudkaraktären och läsaren.
Tredje pris, och 2000 kronor, går till Felicia Johnsson och novellen Dödskurvan. Ur juryns motivering:
En genomarbetad och oförutsägbar berättelse, fängslande från första meningen.
Lilla Wendelapriset instiftades 2018 till minne av läraren Lotti Walther, och är ett samarbete mellan föreningen Wendelas vänner och LT.
I årets jury deltog Ami Lönnroth (Wendelas vänner), Monika Nilsson Lysell (LT), Ingrid Sjökvist (Kulturnätverket), Anki Frohm (Södertälje kommun) och Maria Nordberg (Södertälje kommun/Wendelas vänner).
Kontaktpersoner:
Monika Nilsson Lysell, journalist på LT, 08 550 921 71
Ami Lönnroth, ordförande Wendelas vänner, 070 324 95 14
… på 50 000 kronor, för bästa skrivna socialreportage, delas i år ut till Michael Verdicchio och Meli Petersson Ellafi för deras reportageserie Systrar i Göteborgs-Posten.
Motiveringen till priset lyder:
”Systrar”
Genom att blanda undersökande journalistik med starka berättelser belyser reportageserien den prostitution som pågår mitt ibland oss, varje dag. Vi möter högstadietjejer som längtar efter statusprylar och män som utnyttjar denna längtan.
Prisutdelningen sker den 12 september klockan 15 i Wendela Hebbes hus i Södertälje.
Årets prisutdelare är Amelia Adamo. Efter ceremonin vidtar samtal med pristagarna, ledda av Wendelas vänners Jan Lewenhagen och Wendelajuryns ordförande Kersti Forsberg.
Prisutdelningen sker utomhus under tak, och med god möjlighet att hålla rekommenderat avstånd till andra deltagare.
Bakom Wendelapriset står föreningen Wendelas vänner och Medieinstitutet Fojo.
I Wendelajuryn sitter: Kersti Forsberg (ordförande), Jan Lewenhagen, Mattias Göransson, Cecilia Aare och Åke Pettersson.
För frågor om priset kontakta Kersti Forsberg, 0480-44 64 13
För frågor om prisutdelningen eller om Wendelas Vänner, kontakta Jan Lewenhagen, 073-309 77 15
Scenprogrammet till minne av Berit Carlberg flyttas till Oktoberteatern på grund av de osäkra väderprognoserna. Biljetter (bokade och betalda) kan hämtas antingen i vår museibutik på lördag 14 – 17 eller på Oktoberteatern på söndag senast 17:30. Föreställningen börjar 18:00.
En hyllningskväll till Berit Carlberg
Scenprogrammet till minne av Berit Carlberg nu på söndag den 29 augusti kl. 18.00 kommer att äga rum utomhus om vädret tillåter. Om prognosen är god kommer återstående biljetter att säljas i museibutiken lördag 28 augusti kl 14-17.
Om det däremot blir dåligt väder flyttas föreställningen till Oktoberteatern där det i så fall kommer att vara fullbokat pga coronarestriktioner. Håll utkik här på hemsidan för mer information till helgen!
Datum: Söndag 29 Augusti 2021
Starttid: 18:00
Sluttid: 19:30
Plats: Hebbevillan alt Oktoberteatern
Arrangör: Wendelas Vänner, Mia Poppe, Oktober, ABF
E-postadress: amilonnroth@gmail.com
Kontaktuppgifter:
070-3249514
Kulturhösten 2021 i Wendela Hebbes Hus får en magnifik start med ett scenprogram till minne av Berit Carlberg den 29 augusti där stjärnor i hennes efterföljd medverkar – Mia Poppe, Niclas Strand, Inger Nilsson och ännu ett antal folkkära artister. Missa inte det!
Säsongen fortsätter med efterlängtade författarträffar efter över ett års coronauppehåll. Nils Uddenberg, Ulrika Knutson, Gunnar Wetterberg, Christina Jutterström, Sverker Sörlin – snacka om intressanta föreläsare.
I sedvanlig ordning väntar vi också med spänning på vilka som blir årets Wendelapristagare. Det gäller både det stora priset för bästa socialreportage och dess lillasyster Lilla Wendelapriset som är en novelltävling för Södertäljeungdomar.
Hela programmet finns nu att läsa under fliken Aktuellt här ovanför på hemsidan.
Välkomna! Berätta gärna för vänner och bekanta!
Tillhör du den delen av mänskligheten som ännu inte har haft glädjen att besöka Wendela Hebbes Hus i Södertälje? I så fall kan du nu ta del av det här exklusiva smakprovet. Det är en film där Ami Lönnroth, ordförande i Wendelas vänner, bjuder på en guidad tur genom tid och rum där hon berättar den fascinerande historien om Wendela Hebbe och hennes hus. Hur det började, hur det fortsatte samt hur huset på ett mirakulöst sätt räddades och förvandlades till det levande kulturhus det är idag.
Wendela Hebbes Hus öppnar som bekant upp portarna igen för nya fysiska visningar under sommaren. Museet kommer att vara öppet varannan lördag kl 14-17 (med visning kl 15) på följande datum:
3 juli
17 juli
31 juli
14 augusti
28 augusti
Entré 50 kr/person
Första chansen redan nu på lördag alltså!
Välkomna till Wendela Hebbes Hus, Vettersgatan 4 i Södertälje.
Nu börjar vi med visningar igen i vårt museum i Wendela Hebbes Hus, Vettersgatan 4 i Södertälje. Varannan lördag från den 19 juni kl 14-17 är vi på plats i museibutiken. Visning kl 15. Entré 50 kr/person. Välkomna!
