Arbetet med att ta fram ett förslag till ny styrelse för Wendelas Vänner inför årsmötet på onsdag är nu klart. Här kan du ta del av Valberedningens förslag.
Alla medlemmar kan nu ta del av samtliga handlingar inför årsmötet på den medlemsinterna sidan. Vid frågor kontakta wendelahebbeshus@gmail.com
MED DETTA NUMMER av tidningen tar vi med er till Paris, den stad som så många längtat till och gjort till
sin. Här får ni följa vår välbekanta Hebbefamilj i spåren liksom Lars Johan Hierta och en till en början motvillig Love Almqvist. Mollie Faustman var där precis som många andra konstnärinnor som ”drogo
till Paris”. Med litteraturprofessorn Lena Kårelands kunskapsrika bok ”Flanörernas Frankrike” gör vi en litterär vandring genom hela 1800- talet och en bit in på 1900-talet. Den väcker svår res- och läslust.
Vill du få WendelaAvisan direkt hem i brevlådan? Läs mer om hur du blir medlem HÄR.
Mer fransk inspiration bjuder vi in till i vårt program ”Vår längtans Paris” den 15 maj. Begränsat antal platser, så skynda att boka! Mer info om detta finns HÄR.
Ami Lönnroth
Välkommen till årsmöte i Wendelas Vänner! Vi inleder med en monolog av Marianne Enge Swartz, grundare av Elin Wägner-sällskapet.
Årsmöteshandlingarna finns tillgängliga på den medlemsinterna sidan. Lösenord skickas till dem som vill läsa handlingarna i förväg. Begäran om lösenord skickas till följande adress: wendelahebbeshus@gmail.com
”Kvinnan har rätt att bestiga schavotten; hon måste också ha rätt att bestiga talarstolen!” Så lyder artikel tio i den franska författaren och feministen Olympe de Gogues mest kända verk, Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter från 1789. Rätten att bestiga talarstolen tog hon sig. Tyvärr skulle hon också bli offer för den förstnämnda rättigheten och avrättades under jakobinernas skräckvälde1793 vid 45 års ålder.
Om hennes fascinerande karriär som selfmade woman – hon blev politiker, författare, feminist, revolutionär (men inte tillräckligt för att undgå schavotten) – kan man läsa i en strålande intressant och välskriven bok av Anna Laestadius Larsson, ”Dessa djäfla kvinnor” utgiven i mars i år. Där får vi följa tre 1700-talsfeministers öden – Hedvig Charlotta Nordenflycht, Mary Wollstonecraft och Olympe de Gouges.
Olympe de Gouges (1748 – 1793) som sett fram mot en fredlig revolution var en av de få som vågade protestera mot terrorn och massakrernas meningslösa grymhet innan hon själv blev offer för den:
Agitatorerna bakom upploppen hade, menade hon, på jakt efter egen makt förvandlat vanliga människor till brottslingar: ”tusentals medborgares halsar skars ostraffat av, många kan ha varit skyldiga, det måste vi hoppas, men Medborgare, är en människas liv så lite värt i mänsklighetens ögon att det inte ens förtjänar undersökas varför hon berövas det?”
Snart var det hennes tur att arresteras. Från fängelset dit Olympe de Gouges förts lyckades hon smuggla ut en skrift där hon beskriver de förfärliga förhållandena. Den publicerades och hyllades i Thermomètre du jour och slutade: ”Darra, moderna tyranner! Min röst ska höras från djupet av min grav!”
Nog tänker man på 2020-talets ”moderna tyranner” när man läser hennes varning!
Ami Lönnroth
Det blev en fin söndagseftermiddag i Wendela Hebbes hus när Helena Cronholm sjöng och berättade om olika musikaliska produktioner och projekt genom åren. Intressanta inblickar i den kreativa processen att skriva en föreställning varvades med roliga anekdoter och vackra sånger. Bo Lindell och Jan-Erik Sandvik ackompanjerade lyhört på fiol och piano.
Vi fick även några smakprov från den kommande klimatföreställningen HOPE, som har premiär på Estrad i Södertälje lördagen den 9 april. Mot slutet av den musikaliska salongen fick vi höra två sånger som mitt i det dystra världsläget ger hopp om en ljusare framtid. Dessa båda sånger kan avnjutas i videon här ovan.
Det första stycket heter ”Fred”, med text av Anna-Lisa Bäckman och musik av Bo Lindell. Den andra sången, ”Det går upp o det går ner”, skrevs till pjäsen Pariserflickorna från 2009. Text av Helena Cronholm och musik av Bo Lindell.
Mer information om klimatföreställningen HOPE finns här: HOPE – Pressrelease
Biljetter till föreställningen kan köpas här:
Kloka och vältaliga elever från Igelsta grundskola på bokfrukost i Wendela Hebbes Hus (Foto: Maria Nordberg)
Damer och två herrar mellan 15 och 85 år samlades i Wendela Hebbes Hus för att uppmärksamma Internationella kvinnodagen (Foto: Maria Nordberg)
Är du mellan 15 och 20 år och bosatt i Södertälje eller Nykvarns kommun? Skicka in din novell, på valfritt ämne, till lillawendelapriset@lt.se senast den 1 juni. En jury bedömer de insända bidragen. Vinnaren belönas med 3 000 kronor, andrapristagaren får 2 000 kronor och tredjepristagaren 1 000 kronor.
Lilla Wendelapriset instiftades 2018 till minne av läraren Lotti Walther, och är ett samarbete mellan föreningen Wendelas vänner och LT.
Helena Cronholm berättar om hur hon och kören Vox Humana jobbat fram klimatföreställningen HOPE, men också om tidigare teaterproduktioner.
Söndag den 27 februari kl. 15.00 i Wendela Hebbes Hus
Fri entré för dem som kan visa upp sina biljetter till klimatföreställningen HOPE på Estrad. För övriga 100 kr.
HOPE är ett musikaliskt multikonstverk med premiär lördagen den 9 april på Estrad i Södertälje. Föreställningen spelas även dagen efter, den 10 april. Observera de nya datumen!
Biljetter till föreställningen HOPE kan köpas HÄR
Helt kort handlar HOPE om vårt klimat. Om vår arma jord som vi skövlar. Men också om det hopp som finns i form av nya idéer runt om i världen. HOPE är en emotionell musikalisk resa, med körsång, dans, orkester samt bildvisning i fonden.
Musiken är skriven av Karl Jenkins, även tonsättare av The Armed Man, som vi framförde 2016 i Södertälje.Manus och regi Helena CronholmI anslutning till föreställningen kommer det att bli olika klimatutställningar i foajén i Stadshuset.
Det var en förväntansfull publik som hade samlats i Wendela Hebbes Hus i söndags för att ta del av årets första författarsamtal. Ämnet för dagen var Jesper Högströms senaste bok ”Tora Dahl och poeterna på Parkvägen”. I ett samtal med Jan Lewenhagen berättade Jesper Högström om hur han fick idén till att skriva boken och hur denna fascinerande historia visade sig innehålla många fler lager av dramatik än vad som först verkade vara fallet.
Det hela började med att han i samband med researchen inför en bok om Gunnar Ekelöf började kartlägga dennes umgängeskrets. Framför allt Tora Dahl och hennes man litteraturkritikern Knut Jaensson, som utgjorde själva navet i den kretsen. Deras villa på Parkvägen 10 på Lidingö var det litterära 30-talets självklara centrum, där den tidens stora poeter och författare brukade samlas för att festa, samtala och skriva. Artur Lundkvist, Eyvind Johnson, Gunnar Ekelöf, Vilhelm Moberg, Harry Martinson, Ivar Lo-Johansson, Erik Lindegren och många fler. Alla var de gäster i Tora Dahls och Knut Jaenssons litterära vardagsrum.
Tora Dahl, som flera år senare skulle bli folkkär författare med romansviten om fosterbarnet Gunborg, hade vid den här tiden inte slagit igenom som författare. Hennes roll var framför allt att sköta markservicen på tillställningarna där de unga poeterna festade och söp långt in på småtimmarna. Som matmor och värdinna kunde hon se allt ur ett annat perspektiv, vilket hon också skildrade i de dagböcker som hon skrev under den här perioden. Tora Dahl hade också hemliga förhållanden med både Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren, vilket skildras detaljerat i dagböckerna.
Det var när Jesper Högström besökte Kungliga Biblioteket för att ta del av Tora Dahls dagböcker som han bestämde sig för att skifta fokus från Gunnar Ekelöf och skriva en bok med Tora Dahl i huvudrollen istället. De nakna och intima skildringarna av de unga poeternas samvaro, som hade varit hemligstämplade i 50 år, kom att bli det huvudsakliga underlaget för denna bok. Med utgångspunkt i dagböckerna blev det en bok som kom att skildra den tidens litterära maktcentrum från insidan, utan förskönande omskrivningar. Men det blev också en berättelse om kärlekslängtan, ensamhet och villkoren för kvinnligt skapande.
Allt detta pratade alltså Jesper Högström och Jan Lewenhagen om under besöket på Wendela Hebbes Hus. Mot slutet av samtalet kom de också in på att Tora Dahl på äldre dagar flyttade till Södertälje. Det visade sig då att en av åhörarna hade bott granne med henne under de sista åren, och även hunnit med att lära känna henne som en mjuk och vänlig dam. En påminnelse om hur nära i tiden den epok som skildras i boken är, även om den känns fjärran nu.
Samtalet i sin helhet kan ses i videon här ovan.
Text: Nils Mårtensson
Foto: Birger Svanteson
Wendelapriset för bästa socialreportage i svensk press eller i bokform kommer 2022 att delas ut för femtonde gången.
Vi inbjuder alla intresserade, dock inte skribenterna själva, att skicka in förslag på prisvärda skrivna socialreportage till Wendelajuryn. Max två bidrag får nomineras av samma person.
Bakom priset står föreningen Wendelas Vänner i Södertälje och Medieinstitutet Fojo, som är en del av Linnéuniversitetet. Wendelajuryn kommer som tidigare att gå igenom alla förslag och bland dem nominera ett antal som går vidare till en finaletapp.
Beslutet om årets Wendelapristagare tas av juryn i augusti och priset delas ut i WendelaHebbes Hus i Södertälje den 18 september. Priset är på 25 000 kronor och delas ut till en pristagare (som kan vara flera upphovspersoner).
Reportage som kan komma i fråga ska vara publicerade under perioden 1 mars 2021 – 28 februari 2022.
Vi vill ha ditt förslag senast den 28 februari 2022.
Du nominerar via ett formulär här: https://fojo.se/wendelapriset/
Förslag på reportageböcker laddas upp som pdf i formuläret, eller – om det inte är möjligt – skickas per post till:
Kersti Forsberg
Drottninggatan 35
252 21 Helsingborg
Läs mer om nomineringsförfarandet, om vilka som ingår i juryn och om tidigare års Wendelapristagare på Medieinstitutet Fojos hemsida
Välkommen med förslag!
Wendelapriset har de senaste åren haft rekordmånga nomineringar och fler och fler redaktioner verkar satsa på socialreportage. De fördjupande jobben som, bredvid gräv, är utmärkande för god kvalitetsjournalistik.
Vi som jobbar med Wendelapriset är såklart jätteglada för det stora intresset, men tvingas också konstatera att utan finansiell backning kommer priset inte att kunna fortsätta delas ut.
Vill du eller ditt företag säkerställa att priset kan leva kvar?
Hör gärna av dig om du/ditt företag vill bidra!
Kontaktpersoner:
Ami Lönnroth, Ordf. Wendelas Vänner
Kersti Forsberg, Juryordf. Wendelapriset och verksamhetschef, Medieinstitutet Fojo
Gör som Negra Efendic, Wendelapristagare 2014 – bli medlem i Wendelas Vänner!
Swisha 200 kr till 1230068593 eller betala till bankgirokonto 362–0879 (Wendelas Vänner).
Vad får man då för pengarna?
Hjärtligt välkomna!
Det blev en spännande andra advent i Wendela Hebbes Hus. Lärarteamet Vanja Karlsson och Maria Nordberg och några av deras elever från högstadiet på Igelstaskolan i Södertälje delade med sig av sina tankar om kunskap och bildning. Med utgångspunkt i den svenskundervisning som bedrivs på Igelstaskolan gav de många exempel på hur svenskundervisning kan få eleverna att växa och utvecklas och motivera till lärande för livet.
Det var både rörande och inspirerande att höra elevernas egna berättelser om hur de har fått ökad förståelse för både sig själva, andra människor och av samhället i stort genom svenskundervisningen. En annan positiv effekt som vi som var på plats i Wendela Hebbes Hus fick uppleva var elevernas förmåga att formulera sig i tal och skrift. De berättade själva på ett väldigt inspirerande sätt om hur svenskundervisningen har bidragit till deras personliga utveckling.
Ett konkret exempel som togs upp var boken Tio över ett, som handlar om högstadietjejen Maja som bor i Kiruna. I boken skildras Majas oro och osäkerhet inför att hon, hennes familj och i förlängningen hela Kiruna måste flytta på grund av LKAB:s gruvsprängningar. Högstadieeleverna på Igelstaskolan läste den här boken tillsammans i ett projekt som väckte många tankar och känslor. Trots att boken på ytan handlar om ett specifikt problem i en exotisk miljö så är den ändå väldigt allmängiltig på många sätt, och det var det eleverna också upplevde genom att skriva, prata och diskutera om den.
Läsningen skapar på det här sättet möjligheter för eleverna att uppleva andra kulturer, miljöer och historiska epoker, men den blir också ett sätt för eleverna att komma i kontakt med nya sidor av sig själva. Inte minst blir den ett sätt att nå den omvälvande insikten om att, som Gunnar Ekelöf uttryckte det, det som är botten i dig är botten också i andra.
Nils Mårtensson
Lärarteamet Vanja Karlsson och Maria Nordberg demonstrerar hur svenskundervisning kan gå till bland elever med svenska som andraspråk. Deras elever berättar med konkreta exempel hur de utvecklats. Se reportage på sidorna 3-9 i nya WendelAvisan, nr 67.
Entré 100 kr går till Fonden för ungt skrivande/Lilla Wendelapriset. Fri entré för skolungdom.
Söndag 5 december kl 15:00 i Wendela Hebbes Hus
Varmt välkomna!
”När börjar bildning egentligen? Det nyfikna sökandet och frågandet för att förstå? Det börjar väl med barnen! Ingen är så vetgirig som en treåring.” Så sade Agneta Sommansson i samtalet som följde på två spännande inledningar av de två författarna till varsin bok om bildning – Christina Jutterström och Sverker Sörlin. Platsen var förstås Wendela Hebbes Hus och vi hade bjudit in till samtal på temat ”Vart tog bildningen vägen?”
En bildad och nyfiken publik på plats i Wendela Hebbes Hus
Det var en rubrik som lockade publik. Nyfikenheten, skratten, de många intressanta frågorna och funderingarna efter två briljanta inledningar skapade en härligt fri och glad stämning. Christina Jutterströms studiecirkel med ”Kvinnorna runt sjön Björken – och deras längtan efter bildning” (Atlas) handlar precis om det som bokens titel anger. Ett antal bondhustrur i Sörmland bosatta runt samma sjö kom för fyrtio år sen överens om att de ville öka sitt vetande. Det blev en studiecirkel i vilken Christina långt senare blev inbjuden och upptäckte ett nytt sätt att bilda sig.
Själv var hon samtidigt både bondhustru och mediechef medan hennes man Ingemar Odlander hoppat av en gedigen TV-karriär för att bli bonde. Så när Christina inte mockade i lagården eller satt i viktiga möten i Stockholm, träffade hon de andra bondhustrurna och fann ett nytt sätt att bilda sig. Ett sätt som Sverker Sörlin, hennes samtalspartner denna eftermiddag i Wendelahuset, kallar ”den svåra konsten av veta tillsammans”, underrubriken på hans bok ”Till bildningens försvar” (Natur & Kultur).
Men vad är bildning egentligen? Själv hade jag några dagar tidigare slängt ut frågan på Facebook och bett om svar. Det kom in nästan lika många definitioner som jag fick svar – och de var många – 88 stycken – av vilka moderatorn Jan Lewenhagen valde några som utgångspunkt:
”Bildning är det vi har kvar när vi har tappat ’ut-’ ” svarade Peter A Sjögren. Ett svar som bottnar i Ellen Keys ”Bildning är icke vad vi lärt utan vad vi hava kvar när vi glömt allt vi lärt.” (citerat av Susanna Pagels). ”Allt du minns när du glömt vad du läst”, skrev Ulla Gudmundsson. Medan Lena Adelsohn Liljeroth svarade ”Rötter” och preciserade: ”kunskap, insikter, känslor – kanske också kollektiva minnen – som är förankrade.”
Det är alltså skillnad på bildning och utbildning, vilket Sverker Sörlin formulerade på många träffsäkra sätt. Han talade om kunskap som ”en sorts vetandets mirakel som aldrig upphör att förundra” och att vi behöver veta om världen tillsammans, inte främst för att förutsäga den men för att ”ha en hemortsrätt i detta gemensamma”. ”Erfarenhetsrummet som vi delar och förväntningshorisonten som är vår gemensamma förståelse av våra möjligheter tillsammans är centralt för en ny bildning.”
Hur mycket får man av detta gemensamma i det svenska utbildningssystemet idag? Inte mycket, menade Sverker Sörlin: ”Ord som insikt och förståelse har utrangerats till förmån för klick och klipp”. Han pekade på en helt annan allmänorienterande tradition i det engelska och amerikanska utbildningssystemet, även i det norska.
Sverker Sörlin, Jan Lewenhagen och Christina Jutterström i samtal
Det Sverker Sörlin talade om med lite mer abstrakta begrepp var som jag ser det samma sak som Christina Jutterström syftat på. Hans sökande efter en definition ledde till denna: ”Vi behöver lära oss vad det betyder att också leva för andra och att utveckla och förbättra samhället. Jag började tänka på BILDNING som ett ord som fångar vad vi då lär oss.”
Bildning är alltså något mycket mer än det som vi kanske normalt kallar ”klassisk bildning” och som länge lärdes ut i läroverken dit högst några procent av Sveriges ungdom fick tillträde – flickor inte förrän sent på 1920-talet. Inget fel på klassisk bildning i sig skyndade sig Sverker Sörlin att säga till den seniora publiken varav de flesta troligen gått just i dessa läroverk. Och som nu kanske fullbordar sin bildning med stimulerande föreläsningar på Senioruniversitetet.
Men var bildar man sig annars? Lär sig veta tillsammans? Och där återknyter jag till Agneta Sommanssons inledande frågor som av någon annan i publiken gavs svaret:
”Likaväl som det behövs ett Senioruniversitet skulle det behövas ett Junioruniversitet”.
En lysande idé att döma av publikens bifall.
Ami Lönnroth (text)
Birger Svanteson (bild)
Hur kan dessa intressanta tankar om bildning appliceras på dagens svenska skolsystem? Kanske får vi ett svar redan nu på söndag i Wendela Hebbes Hus, när lärarteamet Vanja Karlsson och Maria Nordberg demonstrerar hur svenskundervisning kan gå till bland elever med svenska som andra språk. Varmt välkomna!
Söndag 5 december kl 15:00 i Wendela Hebbes Hus
Se fliken Aktuella program här på hemsidan för mer detaljer.
Gunnar Wetterberg i samtal med Ninne Olsson på Oktoberteaterns scen (Foto: Birger Svanteson)
När började folk tro på spöken?
Vem uppfann pengar? Och varför?
Vem uppfann att man skulle vara dum mot bruna personer?
Frågorna var många och kluriga, de flesta ställda av barn och ungdomar i åldrarna 8 – 16 år, när vi lekte Fråga Lund på Oktoberteatern i Södertälje i förra veckan med den mångkunnige Gunnar Wetterberg som suverän svarare.
Hans kompis från studietiden i Lund, Oktoberteaterns Ninne Olsson, hade lockat hit honom. Vi från Wendelas Vänner hade för vår del lockat dit en publik som var avsevärt äldre än de flesta frågeställarna. De hade fått skicka in sina frågor i förväg. Jo, det fanns också nyfikna ända upp i 80-årsåldern som hört av sig till Gunnar för att få svar på frågor de länge grunnat på. Imponerade blev vi alla av den lundalärde Gunnars gedigna vetande och hans förmåga att servera det på ett begripligt språk.
Publiken blev inte besviken (Foto: Birger Svanteson)
Här fick vi höra om folktrons andar som utvecklades till spöken – lämpligt ämne kort före Halloween. En främlingsrädsla som blev rasism och vidriga övergrepp, bottnande i kolonialism och slaveri var några punkter i det nedslående svaret på frågan om ”de bruna”. Och så fick vi en elegant utläggning om den smarta idén att ersätta byteshandel med mynt som till en början var hur stora och tunga som helst.
Gunnar Wetterberg i samtal med Ninne Olsson och Ami Lönnroth (Foto: Birger Svanteson)
Inget område var den mångvetande Gunnar främmande. Som svar på frågan: “Vem uppfann dasset?” från 10-åriga Felicia tog han oss tillbaka många hundra år till före pestens tid. Genom att analysera jordlagrens djup under olika geologiska tidsåldrar har man kunnat precisera när människan började använda avträden. Kan det kallas avdelning onödig kunskap? Tror inte det – i varje fall inte att döma av publikens intresse för frågan.
Framtidsoptimisten Gunnar Wetterberg (Foto: Birger Svanteson)
Till slut fick Gunnar en framtidsfråga, formulerad av 16-åriga Villemo: ”Hur tror du livet ser ut om 300 år?”
Den fick ett oväntat svar – eller ska man säga gissning. Till skillnad från alla dystopiska förutsägelser i klimatkrisens spår, tror Gunnar Wetterberg på en framtid där många smarta och kloka människor lär sig bemästra hoten mot vår existens. Inte ett löst tyckande utan underbyggt med vetenskapliga prognoser. Och så den hoppfulla avrundningen: ”Jag är optimist!”
Ami Lönnroth
Almqvistsällskapet på besök i Wendela Hebbes hus (Foto: Nils Mårtensson)
Det blev en intressant kväll med annorlunda infallsvinklar när Almqvistsällskapet gästade Wendelas Vänner i Wendela Hebbes hus. Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, och Jonas Ellerström, redaktör för Almqvistiana, berättade gripande om Signe Hebbe och Mia Almqvist, deras vänskap och tillvaro som barn till skandalomsusade kändisar på 1800-talet.
Signe Hebbe, som nådde framgångar på operascenen mycket tack vare stödet från mamma Wendela Hebbe och extrapappan Lars Johan Hierta. Mia Almqvist å andra sidan, vars pappa Carl Jonas Love Almqvist anklagades för mordförsök genom förgiftning och flydde till USA samma höst som Mia skulle fylla 22 år. Det satte förstås djupa spår som hon aldrig riktigt återhämtade sig från.
Signe Hebbe sjöng och Mia Almqvist tystnade. Men trots dessa olikheter och skilda förutsättningar så behöll de ändå vänskapen genom åren, en kontakt som hade etablerats genom vänskapen mellan Wendela Hebbe och Carl Jonas Love Almqvist.
Ett av de starkaste minnena från kvällen i Wendela Hebbes hus är följande episod som Gunilla Hermansson återgav på ett gripande sätt: När Almqvist hade lämnat Sverige och flytt till USA så förpassades hans porträtt upp på vinden i familjehemmet. Där fick det stå med bilden vänd mot väggen. Men när ingen såg så hände det ibland att Mia Almqvist och hennes bror Ludvig smög sig upp på vinden, vände på tavlan och satte sig ner och grät när de tittade på porträttet av sin far.
Frågan om huruvida Almqvist var skyldig till de famösa mordförsöken eller inte kom också upp på bordet mot slutet av kvällen, och även om vi inte kom fram till någon definitiv lösning på gåtan så kunde vi ändå konstatera att det finns en hel del graverande fakta i målet för Almqvists del.
Sammanfattningsvis blev det en riktigt trevlig och vederkvickande litterär salong tillsammans med Almqvistsällskapet som kulminerade i en gemensam middag i restaurang Hebbevillan.
För den som vill läsa mer i ämnet rekommenderas det senaste numret av Almqvistiana (nr 45, 2021), med Jonas Ellerström som redaktör. Där finns bland annat en längre artikel av Gunilla Hermansson kallad ”Döttrarna och porträtten”.
Nils Mårtensson
Ulrika Knutson föreläser om Elin Wägner inför en fullsatt Wendelasalong (Foto: Nils Mårtensson)
”Jag känner både respekt och beundran för Elin Wägner, för hennes engagemang, arbetskapacitet, politiska mod och moraliska allvar. Men jag tycker inte om henne.
Så inledde Ulrika Knutson sitt kapitel om Elin Wägner i sin roliga och underhållande kollektivbiografi om Fogelstadgruppen 2004, ”Kvinnor på gränsen till genombrott”.
Det omdömet fick hon anledning att fundera vidare på i ett antal år. Elin Wägner som hade ikonstatus kunde man väl inte avfärda så lättvindigt?
Förra året, just som pandemin brutit ut på allvar, kom resultatet av de funderingarna: biografin ”Den besvärliga Elin Wägner” (Historiska media). Söndagen den 10 oktober kom Ulrika Knutson på efterlängtat besök till en fullsatt Wendelasalong och höll ett lysande föredrag utifrån sin bok. Två gånger hade vi av coronaskäl tvingats skjuta upp författarträffen.
Vad är det då som gör Elin Wägner besvärlig? Ulrika Knutson har fler svar på den frågan:
”En rösträttskämpe som tvivlade på rösträttens värde och ifrågasatte den parlamentariska demokratin redan på 1920-talet! En feminist som aldrig strök kvinnorna medhårs utan tjatade och ställde krav.”
Rätt snart slutade dock Elin Wägner tvivla på rösträttens värde. 1910, då var hon 28 år, kom hon ut med sin succéroman ”Pennskaftet”, om den rösträttskämpande unga journalisten som sprang på möten med oknäppta handskar och arbetade som en bäver för att omvända även de mest patriarkala män i rösträttsfrågan. Två år tidigare hade hennes roman ”Norrtullsligan” om kontorsarbetande kvinnor gjort henne till ett känt författarnamn. En bok som man, enligt Ulrika Knutson, fortfarande kan sticka i handen på unga tjejer och som kan läsa den med behållning.
Det Ulrika Knutson också tog fasta på var Elin Wägners kompromisslöshet, den som författaren själv kallade sin ”ytterlighetstrånad”. Om den tycker Ulrika Knutson inte. En sådan sak som att i krigshetsande Hitlertid kräva av sina medsystrar att de vägrar sätta på sig och sina barn gasmasker eller att gå ned i skyddsrum vid ett bombanfall. Det var Elin Wägners radikalpacifistiska hållning som formulerades i Kvinnornas vapenlösa uppror mot kriget i mitten på 30-talet.
Och mitt i allt sitt brinnande engagemang var Elin Wägner vass, välformulerad och rolig, något som kanske glömts bort av eftervärlden som söker helgon att dyrka. Som när hon ger Hjalmar Söderberg ett försåtligt mothugg när han driver med kvinnosaken:
”Hjalmar Söderberg tar, med sin lilla förtjusande brist på varje falsk blygsamhet, för givet, att kvinnosakskvinnan i enrum med sig själv vanmäktigt önskar att hon vore en man. Jag bara frågar, skulle Hjalmar Söderberg själv kanske vilja vara en?” (citat sid 88).
Elin Wägner och männen – hur är det med den saken då? Läser man i biografin om Elin Wägners kärleksliv och paradoxala förmåga att förälska sig i auktoritära män får man en bild av henne som högst mänsklig kärlekstörstande kvinna med en förmåga att tappa omdömet – som de flesta förälskade människor gör. Om det talade Ulrika Knutson inte så mycket för Wendelapubliken – boken innehåller så mycket. Men läs själva!
Ami Lönnroth
Två spännande föredrag har vi att se fram mot den närmaste tiden i Wendela Hebbes Hus:
Den besvärliga Elin Wägner
Söndag 10 oktober kl 15 i Wendelahusets nedervåning.
Äntligen får vi lyssna på Ulrika Knutsons föredrag om ”Den besvärliga Elin Wägner” utifrån hennes spännande biografi med samma titel. (Läs artikeln i nr 65 av WendelAvisan!) Det var det första programmet som vi tvingades ställa in inte bara en utan två gånger – av coronaskäl förstås. Många förbokade biljetter är redan sålda. Vi rekommenderar förbetalning via Wendelas Vänners swishnummer 123-0068593 eller bankgiro 362-0879. Först till kvarn!
Kostnad 100 kr för medlemmar, 150 kr för icke medlemmar.
Viktigt: Skriv Ulrika K och glöm inte eget namn!
Döttrarna och porträtten
Onsdag den 13 oktober kl 18 i Wendelahusets museivåning (OBS!)
Bara tre dagar efter ”Den besvärliga Elin Wägner” håller vi tillsammans med Almqvistsällskapet ett program för en liten skara medlemmar från våra båda föreningar. Det är samtidigt release för höstnumret av Almqvistsällskapets tidskrift Almqvistiana. Högst tio medlemmar från respektive förening får plats i vårt bibliotek. Entrén är gratis men föranmälan obligatorisk. Mejla amilonnroth@gmail.com senast 5 oktober.
Om programmet: Wendela Hebbe och Love Almqvist var nära vänner. Det var även deras döttrar, den världsberömda sångerskan Signe Hebbe och den stillsamt levande Maria Almqvist.
Gunilla Hermansson, litteraturprofessor från Göteborg, som skrivit om döttrarnas vänskap i det nya numret av Almqvistiana, samtalar med redaktören Jonas Ellerström och ordföranden i Wendelas Vänner Ami Lönnroth.
Almqvisthörnan i Wendela Hebbes Hus (Foto: Per Eric Mattsson)
Nils Uddenberg föreläser om paret Hierta-Retzius i Wendela Hebbes Hus (Foto: Nils Mårtensson)
En strålande föreläsning av Nils Uddenberg inledde vår serie av coronafördröjda författarträffar söndag den 26 september. Utifrån sin biografi om ”skallmätaren” Gustaf Retzius berättade han lärt och kvickt om den man som en gång var en centralgestalt i svensk hjärnforskning och som sedan fick uppleva sig omkörd av tiden och av yngre forskare. En man vars hustru Anna Hierta-Retzius på samma sätt var en pionjär – i hennes fall i svensk kvinnorörelse. Även hon fick uppleva att hon hamnade i skuggan av sina konkurrenter, dvs andra kvinnosakskvinnor, andra plattformar. När det gällde hennes stora sociala projekt, de sk arbetsstugorna för skolbarn, kunde ingen göra henne rangen stridig. De blev tidiga föregångare till dagens fritidshem och till välfärdsstatens sociala reformer.
Nils Uddenberg tecknade en mångfacetterad bild av detta formidabla par, stenrika, ständigt arbetande för sina höga ideal men också självmedvetet värnande om sin maktposition. När de inte fick som de ville skaffade de sig alltfler fiender och till slut hade de bara varandra, instängda i en ”folie à deux” för att använda Nils Uddenbergs karakteristik.
Troligen hade de fått ett betydligt mer positivt eftermäle om de inte varit så förfärligt envetna och inte haft så mycket pengar (ärvda av Annas far Lars Johan Hierta) att använda som påtryckningsmedel för att få det som de ville. Läs boken ”Skallmätaren: Gustaf Retzius, hyllad och hatad”. Den är oupphörligt underhållande, både lärd och lättsam!
Ami Lönnroth
Wendelas vänner har glädjen att här kunna publicera de vinnande bidragen till Lilla Wendelapriset 2021. Det handlar som bekant om tre spännande noveller som nu går att läsa i sin helhet:
Hjärtlösa monster av Maja Gallardo
Mer och fler av Hedvig Ekström
Dödskurvan av Felicia Johnsson
Reportageserien Systrar, belönad med årets Wendelapris, finns publicerad i sin helhet på Göteborgs-Postens sajt. Reportagen är dock endast tillgängliga för GP:s prenumeranter.
Här kan du läsa Systrar om du prenumererar på GP
Ett annat alternativ är att lyssna på poddradioversionen av Systrar, en granskande podcast i sju delar.
Juryns motivering till priset:
Genom att blanda undersökande journalistik med starka berättelser belyser reportageserien den prostitution som pågår mitt ibland oss, varje dag. Vi möter högstadietjejer som längtar efter statusprylar och män som utnyttjar denna längtan.
Förra helgens ceremoni i Wendela Hebbes Hus med Amelia Adamo som prisutdelare blev precis så lyckad som vi hoppats. Här några bilder från utdelningen av två priser – Lilla Wendelapriset för novellskrivande Södertäljeungdomar och Wendelapriset för bästa svenska socialreportage.
Michael Verdicchio och Meli Petersson Ellafi, årets Wendelapristagare. Två ödmjuka och väl samspelta reportrar från Göteborgs-Posten.
Pristagarna diplomerades av prisutdelaren Amelia Adamo.
Två nöjda medlemmar i Wendelajuryn som var klart imponerade av multimediareportaget ”Systrar”, som fick årets Wendelapris. Jan Lewenhagen till vänster och juryns ordförande Kersti Forsberg, chef för Medieinstitutet Fojo.
Här samtalar Amelia Adamo med Felicia Johnsson, författare till novellen ”Dödskurvan” och en av tre pristagare av Lilla Wendelapriset. I bakgrunden Monika Nilsson från LT, samarbetspartner i novelltävlingen.
Hedvig Ekström, till vänster, fick andra pris för sin novell “Mer och fler”. I mitten sitter Maja Gallardo, vars novell ”Hjärtlösa monster” fick en enig jury att kora henne till vinnare av Lilla Wendelapriset.
Hedvig Ekström, Maja Gallardo och Felicia Johnsson – pristagarna av Lilla Wendelapriset 2021.
Med blommor och en Wendelakasse med böcker tackar vi Amelia Adamo för uppskattad medverkan. I bakgrunden till vänster Margaretha Lithén, som medverkade med uppläsning av vinnande novell samt pristagaren Michael Verdicchio och skymd hans pristagarkollega Meli Petersson Ellafi.
Det var så här det började – Per Eric Mattsson, hedersordförande i Wendelas Vänner, med ett klipp ur LT från 2005 då han aviserade bildandet av Wendelafonden som nu finansierat 14 Wendelapris om 50 000 kronor var. Men nu har fonden börjat sina och crowdfunding är på gång. Fyll gärna på! Swish 123-006 85 93. Skriv Wendelafonden.
Pressmeddelande 2021-09-08
Nu är vinnarna av årets Lilla Wendelapris, en novelltävling för ungdomar 15–20 år boende i Södertälje och Nykvarn, utsedda. Den coronaanpassade prisutdelningen sker för inbjudna söndagen den 12 september klockan 14, vid Wendela Hebbes hus i Södertälje. Årets prisutdelare är Amelia Adamo.
– Med priset vill vi uppmuntra till ungdomars skrivande. Formuleringsförmågan är en viktig förutsättning för att ta sig fram i samhället, och vi hoppas kunna uppmuntra fler att både skriva och läsa mer, säger Ami Lönnroth, ordförande i Wendelas vänner.
– För oss på LT känns det självklart att medverka till Lilla Wendelapriset och på så vis locka unga till att skriva, och läsa. Det känns förstås extra roligt i år när det kommit in rekordmånga bidrag till novelltävlingen, säger Lillan Hedlund, chefredaktör på LT.
Första pris, och 5000 kronor, går till Maja Gallardo som skrivit novellen Hjärtlösa monster.
Ur juryns motivering:
En spännande och helt originell berättelse som är avancerad, både vad gäller språk och handling.
Andra pris, och 3000 kronor, går till Hedvig Ekström med novellen Mer och fler. Ur juryns motivering:
Novellen tar med läsaren till en värld där tiden verkar ha stått stilla. Slutet överraskar både huvudkaraktären och läsaren.
Tredje pris, och 2000 kronor, går till Felicia Johnsson och novellen Dödskurvan. Ur juryns motivering:
En genomarbetad och oförutsägbar berättelse, fängslande från första meningen.
Lilla Wendelapriset instiftades 2018 till minne av läraren Lotti Walther, och är ett samarbete mellan föreningen Wendelas vänner och LT.
I årets jury deltog Ami Lönnroth (Wendelas vänner), Monika Nilsson Lysell (LT), Ingrid Sjökvist (Kulturnätverket), Anki Frohm (Södertälje kommun) och Maria Nordberg (Södertälje kommun/Wendelas vänner).
Kontaktpersoner:
Monika Nilsson Lysell, journalist på LT, 08 550 921 71
Ami Lönnroth, ordförande Wendelas vänner, 070 324 95 14
… på 50 000 kronor, för bästa skrivna socialreportage, delas i år ut till Michael Verdicchio och Meli Petersson Ellafi för deras reportageserie Systrar i Göteborgs-Posten.
Motiveringen till priset lyder:
”Systrar”
Genom att blanda undersökande journalistik med starka berättelser belyser reportageserien den prostitution som pågår mitt ibland oss, varje dag. Vi möter högstadietjejer som längtar efter statusprylar och män som utnyttjar denna längtan.
Prisutdelningen sker den 12 september klockan 15 i Wendela Hebbes hus i Södertälje.
Årets prisutdelare är Amelia Adamo. Efter ceremonin vidtar samtal med pristagarna, ledda av Wendelas vänners Jan Lewenhagen och Wendelajuryns ordförande Kersti Forsberg.
Prisutdelningen sker utomhus under tak, och med god möjlighet att hålla rekommenderat avstånd till andra deltagare.
Bakom Wendelapriset står föreningen Wendelas vänner och Medieinstitutet Fojo.
I Wendelajuryn sitter: Kersti Forsberg (ordförande), Jan Lewenhagen, Mattias Göransson, Cecilia Aare och Åke Pettersson.
För frågor om priset kontakta Kersti Forsberg, 0480-44 64 13
För frågor om prisutdelningen eller om Wendelas Vänner, kontakta Jan Lewenhagen, 073-309 77 15
Scenprogrammet till minne av Berit Carlberg flyttas till Oktoberteatern på grund av de osäkra väderprognoserna. Biljetter (bokade och betalda) kan hämtas antingen i vår museibutik på lördag 14 – 17 eller på Oktoberteatern på söndag senast 17:30. Föreställningen börjar 18:00.
En hyllningskväll till Berit Carlberg
Scenprogrammet till minne av Berit Carlberg nu på söndag den 29 augusti kl. 18.00 kommer att äga rum utomhus om vädret tillåter. Om prognosen är god kommer återstående biljetter att säljas i museibutiken lördag 28 augusti kl 14-17.
Om det däremot blir dåligt väder flyttas föreställningen till Oktoberteatern där det i så fall kommer att vara fullbokat pga coronarestriktioner. Håll utkik här på hemsidan för mer information till helgen!
Datum: Söndag 29 Augusti 2021
Starttid: 18:00
Sluttid: 19:30
Plats: Hebbevillan alt Oktoberteatern
Arrangör: Wendelas Vänner, Mia Poppe, Oktober, ABF
E-postadress: amilonnroth@gmail.com
Kontaktuppgifter:
070-3249514
Kulturhösten 2021 i Wendela Hebbes Hus får en magnifik start med ett scenprogram till minne av Berit Carlberg den 29 augusti där stjärnor i hennes efterföljd medverkar – Mia Poppe, Niclas Strand, Inger Nilsson och ännu ett antal folkkära artister. Missa inte det!
Säsongen fortsätter med efterlängtade författarträffar efter över ett års coronauppehåll. Nils Uddenberg, Ulrika Knutson, Gunnar Wetterberg, Christina Jutterström, Sverker Sörlin – snacka om intressanta föreläsare.
I sedvanlig ordning väntar vi också med spänning på vilka som blir årets Wendelapristagare. Det gäller både det stora priset för bästa socialreportage och dess lillasyster Lilla Wendelapriset som är en novelltävling för Södertäljeungdomar.
Hela programmet finns nu att läsa under fliken Aktuellt här ovanför på hemsidan.
Välkomna! Berätta gärna för vänner och bekanta!
Tillhör du den delen av mänskligheten som ännu inte har haft glädjen att besöka Wendela Hebbes Hus i Södertälje? I så fall kan du nu ta del av det här exklusiva smakprovet. Det är en film där Ami Lönnroth, ordförande i Wendelas vänner, bjuder på en guidad tur genom tid och rum där hon berättar den fascinerande historien om Wendela Hebbe och hennes hus. Hur det började, hur det fortsatte samt hur huset på ett mirakulöst sätt räddades och förvandlades till det levande kulturhus det är idag.
Wendela Hebbes Hus öppnar som bekant upp portarna igen för nya fysiska visningar under sommaren. Museet kommer att vara öppet varannan lördag kl 14-17 (med visning kl 15) på följande datum:
3 juli
17 juli
31 juli
14 augusti
28 augusti
Entré 50 kr/person
Första chansen redan nu på lördag alltså!
Välkomna till Wendela Hebbes Hus, Vettersgatan 4 i Södertälje.
Nu börjar vi med visningar igen i vårt museum i Wendela Hebbes Hus, Vettersgatan 4 i Södertälje. Varannan lördag från den 19 juni kl 14-17 är vi på plats i museibutiken. Visning kl 15. Entré 50 kr/person. Välkomna!
Ami Lönnroth, ordförande i Wendelas Vänner, tilldelas Sankta Ragnhildsmedaljen 2021. Priset, som är det finaste priset man kan få i Södertälje kommun, delas i år mellan Ami Lönnroth och musikern Johan Boding. Ami Lönnroth säger att det är både ”roligt och hedersamt” att få ta emot priset.
– Va kul för Wendelas vänner, och för mig att få detta erkännande. Vi har strävat på i 23 år med huset. Alla som tillfrågas att hålla föredrag i Wendela Hebbes hus brukar glatt tacka ja.
Här är hela motiveringen:
”Ami Lönnroth har i många år arbetat för att lyfta fram Wendela Hebbe, som anses vara Sveriges första kvinnliga journalist. Som en aktiv medlem i föreningen Wendelas vänner har Ami på ett avgörande sätt bidragit till att få Wendela Hebbes Hus – det sommarhus i Södertälje som Lars Johan Hierta köpte till Wendela i Snäckviken – på plats och iordningställt. Huset har blivit en samlingsplats för kultur och viktiga samhällsfrågor, i synnerhet med kvinnor i fokus. Bland annat utgör huset scen vid utdelning av priset för bästa socialreportage, Wendelapriset. Föreningens evenemang i form av föreläsningar, debatter och scenframträdanden har höjd och kvalitet. De bidrar till gemenskap, utveckling och goda samtal. S:ta Ragnhildsmedaljen 2021 föräras Ami Lönnroth för hennes stora engagemang för Södertälje och Wendela Hebbes Hus.”
Idag, torsdag den 3 juni vid kl 8.45, blir Ami intervjuad i P4 Södertälje som kan höras här:
https://sverigesradio.se/sodertalje/
Södertälje kommuns pressmeddelande angående mottagarna av årets Sankta Ragnhildsmedaljer finns att läsa i sin helhet här:
Ceremonin, som spelats in i förväg, kan beskådas på kommunens hemsida och facebooksida på nationaldagen.
Onsdag 28 april kl. 18.00 i Wendela Hebbes hus och via Zoom
Som tidigare aviserats kallar vi till årsmöte onsdag den 28 april 2021 kl. 18.00. Dock kan enbart åtta av styrelsen utvalda personer träffas på plats i Wendela Hebbehusets museivåning. Alla andra hänvisas till att delta per länk via Zoom. Mejla eller sms:a till vår styrelsemedlem Nils Mårtensson i god tid så skickar han en länk som man klickar på för att delta (mejladress slimnils@hotmail.com, mobil 072-329 50 04). Handlingarna till årsmötet finns på den medlemsinterna sidan här på webbplatsen. Nils skickar lösenkoden tillsammans med Zoom-länken till dem som anmäler intresse. Varmt välkomna att delta i mötet på onsdag!
Ett nytt fullspäckat nummer av WendelAvisan (nr 66, april 2021) har nu skickats ut till alla medlemmar i Wendelas Vänner. Den perfekta lektyren i vårsolen på balkongen eller verandan!
Ur innehållet:
Vi minns Berit Carlberg.
Intervju med Fatima Bremmer om hennes nya bokprojekt om den så kallade Ligan, det berömda nätverket av kvinnliga journalister med Elin Wägner som centralfigur.
Historien om Laura Netzel, en märklig och mångsidig kvinna och tonsättare.
Kvinnliga musiknätverk som öronöppnare och vägröjare.
Vi gör en litterär rundtur på Södertörn och besöker även Mollie Faustmans stuga i Hälsingland.
Dessutom presenteras höstens program, som vi förstås hoppas kunna genomföra. Närmast på programmet står Wendelas Vänners årsmöte den 28 april, som utan tvekan infaller på en onsdag i år. Där har det smugit sig in ett litet fel angående veckodagen i det tryckta programmet, men det är som sagt onsdag 28 april som är dagen för årsmötet. Vi återkommer med mer information om detta under de närmaste dagarna.
Är du 15-20 år och bosatt i Södertälje eller Nykvarns kommun? Skicka in din novell, på valfritt ämne, till lillawendelapriset@lt.se senast den 1 juni.
En jury med representanter från Kulturnätverket i Södertälje och LT bedömer de insända bidragen. Vinnaren belönas med 5000 kronor, andrapristagaren får 3000 kronor och tredjepristagaren 2000 kronor.
Har du frågor om tävlingen?
Hör av dig till Monika Nilsson Lysell på LT, monika.nilsson@lt.se
Lilla Wendelapriset instiftades 2018 till minne av läraren Lotti Walther, och är ett samarbete mellan föreningen Wendelas vänner och LT.
Wendelas Vänner sörjer Berit Carlberg som i tolv år t o m 2013 drev sommarteater på scenen utanför Wendela Hebbes Hus. Hon gick bort den 16 mars i år 2021. En suverän skådespelare, regissör och alltiallo. Hon var primadonna och städerska och producent, allt i ett. Så kul vi hade under alla dessa år av samarbete, premiärnerver och oro för vad vädrets nycker kunde ställa till med. Mia Poppe och Niclas Strand var med i många av uppsättningarna. De blev ett par inte bara på scenen och umgicks flitigt med Berit. De gjorde en intervjufilm om och med Berit som precis blev klar så att hon hann se den kvällen innan hon helt oväntat avled. Här kan ni se denna film som på ett fint sätt knyter ihop hela hennes skådespelarkarriär:
Mer läsning om Berit Carlberg och sommarteatern finns i menyn här ovan under rubriken ”Somrarna med Berit Carlberg” samt i WendelAvisorna nr 23, 28, 29, 37 och 43. Det sistnämnda numret är ett jubileumsnummer, Sommarteatern 10-årsjubilerar, och kan även läsas som pdf här:
Vi har glädjen att meddela att restaurangen i Wendela Hebbes hus från och med idag den 24 mars har slagit upp portarna för säsongen.
Hebbevillan – Rökeri & Bar har öppet kl 11-20 alla dagar i veckan. Lunch serveras kl 11-14.
Klicka här för att titta på menyn och läsa mer om det aktuella utbudet på restaurangens hemsida
8 mars, internationella kvinnodagen, brukar vi i Wendelas Vänner alltid uppmärksamma. För andra året i rad samverkar vi med Biblioteken i Södertälje om ett program som i år blir digitalt. Förra årets program den 8 mars var det sista irl (in real life) vi kunde hålla i Wendela Hebbes Hus innan coronapandemin satte stopp.
Två kunniga bibliotekarier, Emelie Lindström från Stadsbiblioteket och Agneta Sommansson från Wendelas Vänner kommer att finnas på plats i vårt museum varifrån programmet sänds med start kl 14. De varvar initierat bokprat med konkreta lästips. Bered er på en trevlig stund!
Klicka här för att komma till evenemanget på Facebook
Klicka här för att läsa mer om internationella kvinnodagen på Biblioteken i Södertäljes hemsida
Bilderna ovan är tagna i samband med förra årets bokprat med Agneta Sommansson och Emelie Lindström i Mollie Faustmanrummet, Wendela Hebbes Hus.
Fotograf: Ami Lönnroth
Idag, den 14 februari, hyllar vi Signe Hebbes minne med en konsert från Huddinge kyrka.
ROMANSER OCH VISOR SJUNGNA AV JENNY LIND OCH SIGNE HEBBE.
Paulina Pfeiffer och Elisabet Brander. Inspelade i Huddinge kyrka 10/2 2021.
Den 14 februari är det 96 år sedan Signe Hebbe avled på Danderydsgatan nära Engelbrektskyrkan i Stockholm. Året var 1925. Hon blev 88 år.
Den 14 februari är också den dag då hon som 41-årig 1879 tog avsked av Stockholmsoperans scen som Margareta i Gounods Faust. Sammanlagt hade hon då sjungit 15 år på Kungl. Teatern. En lång konsert och pedagogkarriär vidtog och hon var aktiv till veckan före sin död.
Den i höstas 200-årsjubilerande Jenny Lind blev inte lika gammal. Hon blev bara 67 år och avled den 2 november 1887 i sitt sommarhem Wynds Point i Malvern, England.
Snart, den 7 mars, är det 183 år sedan Jenny Lind 1838 gjorde sitt bejublade genombrott som Agatha i Webers opera Friskytten. Artistengagemangen på Stockholmsoperan kom sedan att med avbrott för vistelser i Paris, Berlin och Wien, att vara bara 5 år och hon sjöng sin sista föreställning i Stockholm den 22 april 1848 som Norma i Bellinis opera. Då var hon 27 år och redan världsberömd. Slutligt avsked från operascenen gjorde hon med en föreställning i London året därpå.
Drygt ett år efter Jenny Linds avskedsföreställning, hösten 1849, började Signe vid elevskolan, så de fanns inte på teatern samtidigt. Men ryktet om Jenny Linds stora framgångar satt i väggarna och hon blev den stora förebilden. Signe hörde några konserter av henne i Berlin vid slutet av sin elevtid och besökte henne senare i hennes magnifika hus i London.
Efter sina operakarriärer satsade både Jenny Lind och Signe Hebbe på omfattande konsertverksamhet som ofta innefattade operaarior men också i hög grad sånger och romanser. Båda gjorde stora insatser genom att bl.a. sprida nordiska sånger vid sina många utlandsengagemang.
Flera sånger publicerades med tillägnan på omslagen. Till exempel gav Signes mor Wendela ut två häften kallade ”Perlbandet” som tillägnades Fru Jenny Lind Goldschmidt. På omslagen står ”Folkvisor och Romancer sjungna af Jenny Lind, Mathilda Enequist, Signe Hebbe och Ida Basilier för en röst vid piano samlade och utgifne af W” (dvs Wendela) på förlag Elkan & Schildknecht
Lästips:
Inga Lewenhaupt: Signe Hebbe – skådespelerska, operasångerska, pedagog. Diss. 1988
Sarah Jenny Dunsmure: Jenny Lind. Historien om Den svenska näktergalen. 2021.
Wendelapriset för bästa socialreportage i svensk press eller i bokform kommer 2021 att delas ut för fjortonde gången.
Vi inbjuder alla intresserade, dock icke skribenterna själva, att skicka in förslag på prisvärda skrivna socialreportage till Wendelajuryn.
Max två bidrag får nomineras av samma person.
Bakom priset står föreningen Wendelas Vänner i Södertälje och Medieinstitutet Fojo, som är en del av Linnéuniversitetet. Wendelajuryn kommer som tidigare att gå igenom alla förslag och bland dem nominera ett antal som går vidare till en finaletapp.
Beslutet om årets Wendelapristagare tas av juryn i augusti och priset delas ut i Wendela Hebbes Hus i Södertälje den 12 september (om smittoläget tillåter). Priset är på 50 000 kronor och kan delas ut till en eller flera pristagare.
Reportage som kan komma ifråga ska vara publicerade under perioden 1 mars 2020 – 28 februari 2021.
Vi vill ha ditt förslag senast den 28 februari 2021. Skicka tidnings- och tidskriftsreportage per mejl som bifogad länk eller pdf-fil till mejladress info@wendelapriset.se.
I nomineringen skriver du också en eller ett par meningar om varför just den här publiceringen bör prisas.
Om du skickar länkar, tänk på att låsa upp eventuella betallösningar eller skicka med en inloggning så att juryn kommer åt materialet.
Förslag på reportageböcker mejlas till samma adress. Ett exemplar av boken poststämplat senast 28.2 2020 skickas till Kersti Forsberg, Fojo, Linnéuniversitetet, 391 82 Kalmar.
Läs mer om nomineringsförfarandet, om vilka som ingår i juryn och om tidigare års Wendelapristagare på hemsidan wendela.se
Välj Wendelapriset i menyn.
Välkommen med förslag!
Wendelapriset hade i fjol rekordmånga nomineringar och fler och fler redaktioner verkar satsa på socialreportage. De fördjupande jobben som, bredvid gräv, är utmärkande för god kvalitetsjournalistik.
Vi som jobbar med Wendelapriset är såklart jätteglada för det stora intresset, men tvingas också konstatera att utan finansiell backning kommer priset inte att kunna fortsätta delas ut efter 2021. Vill du eller ditt företag säkerställa att priset kan leva kvar?
Hör gärna av dig om du/ditt företag vill bidra!
Södertälje och Kalmar den 25 januari 2021
Ami Lönnroth Kersti Forsberg
Ordf. Wendelas Vänner Juryordf. Wendelapriset
och verksamhetschef, . Medieinstitutet Fojo info@wendela.se kersti.forsberg@lnu.se
Lyssna till Wendelas berättelse!
I februari 1843, när Wendela Hebbe varit anställd på Aftonbladet i ett och halvt år, tycks minnena av en lycklig barndom i den småländska prästgården i Norra Sandsjö ha kommit över henne. En så annorlunda miljö än den hektiska på Sveriges största dagstidning där hon nu befann sig. Hon satte sig ned och författade ”En prästgård i Småland. Teckning efter naturen af W”. En följetong som började publiceras i Aftonbladet den 22 februari detta år.
Som julunderhållning i coronapandemins år 2020 ber vi att få bjuda på det avslutande avsnittet som heter Biskopens besök och i lätt förklädd form berättar om biskop Esaias Tegnérs visitation i Norra Sandsjö pastorat där Wendela som äldsta dotter i prästgården första gången bedårades av den lärde skalden och teologen. Margareta Lithén har läst in berättelsen. Den finns också att läsa under fliken Hebbarna/Wendela Hebbe här på hemsidan.
Några ord och uttryck i texten kan behöva förklaras:
Pretiosa – dyrbarheter
Herschels teleskop: William Herschel (1738-1822) utvecklade sin tids största teleskop.
Sangvinisk – gladlynt, bekymmerslös
Kronofogdarne syftar på ”Slåtterölet eller kronofogdarne”, ett folklustspel från 1787 av Carl Envallson (text) och Johan David Zander (musik) som i minst sjuttio års tid uppfördes mer än något annat stycke på teatrar i Sverige och Finland.(Källa Carl-Gunnar Åhlén, SvD)
Munsjör (jfr franskans monsieur) här ung. gynnare (något nedsättande).
Wendelas Vänner önskar medlemmar och alla andra en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!
Sång och musik från Ytterenhörna kyrka med Helena Cronholm, piano och sång samt samt Per Lundström, flöjt.
Nu väntar hela jorden på ett under; Text Bo Setterlind och musik Gunnar Hahn
Tänd ett ljus för livet! Text och musik Per Harling
Nu tändas tusen juleljus; Emmy Köhler
Julen är här; Text Sölve Rydell och musik Billy Butt
Ett samarbete mellan Helena Cronholm, Svenska kyrkan, ABF Södertälje-Nykvarn och Wendelas vänner.
Tack till Mikael Norstedt (ABF) – inspelning, mixning och klippning.
En ny WendelAvisa med nummer 65 har nu distribuerats till våra medlemmar. Välkommen att läsa.
Omslag: Tidningen Social-Demokratens redaktion 1917, fr.v. Nils Horney,
Ivar Ljungqvist, Bengt Sjöberg, Sven Backlund, Otto Johansson,
Johan Danielsson, Gottfrid Björklund, Per Albin Hansson och Kaj Andersson.
Fotograf: Victor Malmström. Bilden finns i Arbetarrörelsens arkiv.
I 1800-talets mitt var Wendela Hebbe en klart lysande stjärna bland idel kulturmän. Det skulle dröja mycket mer än ett sekel innan kvinnor slutade betraktas som undantag. Läs om viktiga kvinnliga föregångare från tidigt 1900-tal och framåt:
Kaj Andersson – låter som en hel karl men det var faktiskt en kvinna. En journalistpionjär som gjorde sådant intryck på Alva Myrdal att hon uppkallade sin yngsta dotter efter henne, Kaj Fölster, som själv blivit en framstående jämställdhetskämpe. Läs om Anna Whitlock, förebilden till teveseriens ”Fröken Friman”, som nu fått en hyllad biografi. Möt ”den besvärliga Elin Wägner” , spännande porträtterad av Ulrika Knutson . Och följ med på utställning i Berlin om filosofen Hannah Arendt.
Som alltid har vi också något att säga om Hebbefamiljen, denna gång om en gåva till museet i Wendela Hebbes Hus från Hebbeättlingen Kerstin Inger och om en nyuppäckt Mollie Faustmantavla av konstsamlaren Tom Lundin.
Varje år får vi nya medlemmar, ja t o m mitt i pandemin. Är du inte medlem så kan du bli! Eller annars beställa nya numret av WendelAvisan för 50 kr plus porto.
Ami Lönnroth, ordförande
